Det är renvarning på väg 370 mellan Boliden och Malå. Den här tiden på året för att strörenar som inte kom med upp på fjället ibland söker sig ut på asfalten för att komma undan myggen eller slicka i sig lite salt. Här i Máláge som är det samiska namnet på kommunen byttes apoteksskylten ut i oktober förra året och blev småföretagarägt under Apoteksgruppens paraply.
Ett ägarbyte som inte gör någon större skillnad tycker kommunalrådet Martin Noréhn (S).
– Nej det kan jag inte påstå. Det viktiga är att vi har ett apotek i kommunen, inte vem som driver det, även om jag i princip är emot det där storstadssyndromet att allt, även det som fungerar bra, ska privatiseras.
Och just det att skillnaden för kommunens invånare inte är så stor är kanske ett problem för de nya ägarna.
– Häromdagen hade jag en kund som hämtade ut sina mediciner och först också tänkte köpa vitaminer. Men sen bestämde hon sig för att köpa dem i hälsokosten eftersom ”hon är sin egen och man ska stödja de lokala handlarna”, berättar Greta Nyström som är en av de två nya ägarna och som nyligen gått med i ortens småföretagarförening.
Det blev hon och Maritha Lundgren, som efter en tids vånda och förskräckelse över att deras arbetsplats skulle ingå i det konstiga småföretagarklustret som ingen visste vad det var, tillsammans tog över apoteket.
– Men det gick ganska fort över och sen bestämde vi oss för att göra det här tillsammans, berättar Greta Nyström. Idag är det hon som arbetar tillsammans med apoteksteknikern Annika Frohm, den av de tre som arbetar heltid.
För malåborna är istället den stora skillnaden att man numer kan köpa receptfria läkemedel när man köper mjölk eller tankar. Rikssnittet idag är att det finns ungefär 0,7 ställen per 1000 invånare som säljer receptfria läkemedel. 20 av de 30 kommunerna i topp är just glesbygdskommuner.
Malå har till exempel tre butiker som säljer OTC-läkemedel.
– Jämfört med tidigare är det inte ofta vi packar upp kartonger med Alvedon, däremot kommer en del som köpt en flaska Alvedon på affärn hit för att få doseringsmåttet, säger Greta Nyström, med ett leende.
Och när hon var till tandläkaren häromdagen noterade hon att de också säljer tandborstar, munskjölmedel och andra tandvårdsartiklar. Det är såna saker man börjar uppmärksamma som egen företagare, säger hon med ett leende till.
– Men jag är inte bitter, imiterar hon Robert Gustafsson när han imiterar Tony Rickardsson och storskrattar.
Folk ser nog apoteket som ett självspelande piano utvecklar hon exemplen och i viss mån har de förstås rätt, folk behöver sina läkemedel och underlaget i kommunen bör räcka. Så Greta Nyström är inte orolig men fundersam.
För även om det närmaste konkurrerande fysiska apoteket ligger på fem mils betryggande avstånd i Norsjö är de många som sliter i kunderna.
När det handlar om receptbelagt är Apoteket AB:s distanshandel en konkurrent. Men också landstingets centrala upphandlingar av läkemedel påverkar. För några år sedan gick beställningarna av läkemedel till vårdcentralen och sjukstugan via apoteket. Nu går det via Apoteket Farmaci AB.
– Vi får ju finna oss i de upphandlingar som görs och det fungerar väl ganska bra. Men samtidigt kan man ju tycka att vi skulle använda oss av apoteket här när vi har ett, säger Monica Enberg som är verksamhetschef på sjukstugan.
När det gäller handelsvaror och läkemedelsförpackningar till de kommunala äldreboendena har dock Greta Nyström och Maritha Lundgren återtagit den servicen från Apoteket AB. En vaktmästare kör två gånger om dagen ut lådor med de beställda varorna.
Många av kommunens 3 500 invånare bor runtomkring i byar som Rentjärn, Adak och Kristineberg. Visionen är att apoteket också ska kunna serva dem med leveranser.
– Vi har knappt varit igång ett år så vi är ju bara i början av det här arbetet. Men vi vill kunna serva bygden här omkring med någon typ av leveranser också. Då kan de både få hem sina receptbelagda läkemedel, men också passa på och beställa annat de behöver samtidigt som de på telefon kan få tips och råd.
Bland det första som de nya ägarna började med var att öppna just telefonen, malåborna behöver inte ringa via Apoteksgruppens växel för att komma fram till sitt apotek. För de som bor en bit utanför samhället är det bra att kunna ringa och fråga om det de ska ha finns inne och inte behöva åka tillbaka tomhänta, förklarar Greta Nyström som själv bor en bit från samhället.
– Vi vill ju göra allt som står i vår makt för att det ska bli bra för kunderna och att det här ska bli ett mer personligt apotek.
Så målet är att överleva och utveckla för pianot är nog inte helt självspelande.
På betydligt slakare lina lever troligen apoteket i Jörn, sju mil sydöst om Malå och med tre mil till närmaste nästa apotek i Boliden. Här arbetar receptarien Karina Westermark ensam sedan några år innan omregleringen.
Befolkningsunderlaget i det lilla samhället med många tomma kåkar men badhus och en konsumaffär är ännu skörare än i till exempel Malå.
– Jag är helt beroende av att vårdcentralen inte läggs ned.
Och nedläggningshotad är vårdcentralen och har varit under många år, även om landstinget budgeterat den för ytterligare en period.
De nya aktörer som köpte klustren förband sig att under en övergångsperiod på tre år inte lägga ned vad som definierades som särskilt skyddsvärda apotek ur ett glesbygdsperspektiv. Samma gäller för Apoteket AB:s resterande apotek och för Apoteksgruppens.
Halva tidfristen eller moratoriet har nu gått. Vad som mer konkret står i avtalen och vilka eller hur många apotek det handlar om är hemligt. Något som bland annat Riksrevisionen kritiserat eftersom sekretessen gjorde det svårt att förutsäga något om apotekstäckningen i framtiden.
– Meningen med definitionen var att invånarna inte ska behöva resa så förfärligt långt om man lade ned det närmaste apoteket, förklarar Eva-Britt Gustafsson som var vd för omstruktureringsbolaget som skötte utförsäljningen av klustren.
När de gäller apotekstäckningen i glesbygden finns det alltså inte reglerat i någon lag, vilket skiljer sig från till exempel postmarknaden. När posttjänsterna omreglerades på 1990-talet löste man glesbygdsproblematiken genom att staten gick in med åtgärder för en rikstäckande postservice fem dagar i veckan som regleras genom postlagen. Att regeringen när man beslutade sälja apoteken inte samtidigt bestämde en strategi för gles- och landsbygdstäckningen fick en del kritik. Inte bara från den politiska oppositionen, även flera remissinstanser uttryckte farhågor.
Men man ska inte tro att glesbygdsapotek är de självklart olönsamma, påpekar Eva- Britt Gustafsson.
– Skälet till det här avtalet handlade mer om att vi ville ha en försäkran den första tiden efter omregleringen eftersom så mycket kan hända då.
Idag är Eva-Britt Gustafsson vd för Apoteksgruppen Holding AB som ansvarar för försäljningen av de 150 småföretagarapoteken. Enligt henne finns det idag inget som tyder på att något av de apotek som sålts till småföretagare i statlig regi är svajigt.
Men om, skulle Apoteksgruppen köpa tillbaka det?
– Det är inte givet utan beror på omständigheterna. Då skulle det nog, vill jag påstå, bli en förhandling med staten och kanske blir i så fall även kommunen iblandad.
Vilket är precis det kommunalrådet i Malå befarar.
– Idag är ju apoteket och mediciner inte någon kommunal angelägenhet. Men det måste ju finnas åtminstone ett apotek i varje kommun. Så det skulle väl sluta med att man lägger också det på oss.
Med drygt 200 nya apotek har tillgängligheten till receptbelagda läkemedel mätt i antalet personer per apotek ökat. Men en annan viktig aspekt av tillgänglighet är förstås den geografiska. Den har myndigheten Tillväxtanalys bedömt som god i sina tidigare utvärderingar. Mer än 90 procent av befolkningen nådde 2009 med bil det närmaste apoteket inom tio minuter och närmare 99 procent på kortare tid än 20 minuter.
Till årsskiftet ska myndigheten komma med en delrapport om läget efter omregleringen och en slutrapport ska vara klar i december 2012.
– Sett ur geografisk tillgänglighet betyder det inte så mycket för lokalbefolkningen om till exempel Åre får två apotek till, förtydligar Anders Dahlgren på myndigheten och specialist på tillgänglighetsfrågor.
– Däremot förbättras den betydligt om det öppnar ett apotek i till exempel Krokom där det inte finns något idag.
På samma sätt gäller förstås det omvända. Ett antal nedlagda apotek i Stockholms innerstad betyder inte mycket ur ett geografiskt perspektiv, medan det blir högst påtagligt om det enda apoteket i Jörn eller Malå läggs ned.
Jag blir bjuden på ljuvliga, som de skulle beskrivas i Hemmets Veckotidning och verkligen är, lakritsdrömmar på apoteket i Älmsta.
Maria Magnusson, apotekschef, har inte bakat dem själv.
– Det är en kund som förser oss med fikabröd. Han bakar fantastiskt goda kanelbullar också berättar hon och öppnar plastburken med godiset.
I Älmsta som ligger i Roslagen 10 mil nordöst om Stockholm och 104 mil sydöst om Malå öppnade DocMorris ett apotek för drygt ett år sedan. Av de över 200 apotek som öppnat efter omregleringen är detta ett av kanske fyra som hittills öppnat på en ort där det tidigare inte fanns något. Däremot fanns här ett av Sveriges största apoteksombud.
I själva samhället finns drygt 1000 invånare, i bygden närmare 5 000. Det är två mil till närmaste apotek i Hallstavik. Men Väddöbygden är framförallt ett stort ”fritidsområde”, speciellt sommartid då befolkningen i princip fyrdubblas. Man har också en viss inflyttning, främst av pigga pensionärer som väljer att bosätta sig i fritidshuset en allt större del av året. Fritidsbefolkningen står för minst 50 procent av ICA-affärens omsättning och för en liknande del av apotekets beräknar Maria Magnusson.
Att det nu finns ett apotek här beror bland annat på en aktiv köpmannaförening som med just ICA-handlaren Mats Rydeborn i spetsen för flera år sedan började uppvakta Apoteket AB i frågan. Stor parkeringsplats, tom lokal mitt på torget, granne med ICA och statistik som visade att den tillhörde Apotekets största apoteksombud var några argument.
– Och Apoteket AB var intresserade, säger Mats Rydeborn.
Men beslutet drog ut på tiden och så kom omregleringen och regeringsbeslutet att Apoteket AB under en period inte skulle få expandera.
– Men uppriktigt sagt vet jag inte om det blivit något av det i alla fall, för det gick väldigt trögt.
Så nya kontakter togs. I maj 2010 öppnade apoteket med DocMorris-skylt med lite buller och bång. Och fortfarande beskriver Maria Magnusson att smekmånaden inte är över. Vilket kanske just kanelbullarna och drömmarna är ett tecken på.
– Jag skulle säga att det betyder mycket för livskvaliteten, att själv kunna gå till apoteket, säger Maria Magnusson.
För inflyttningen till bygden tror hon också apoteket är ett argument. För äldre som väljer att flytta dit en stor del av året är det en trygghet, menar hon.
Och precis som i Malå vill hon forma det lokala apoteket och delar precis som Greta Nyström och Maritha Lindgren frikostigt ut direktnumret.
Recepthanteringen är viktig, men i butiken har man stora ytor för DocMorris hudvårdsprodukter och det andra egenvårdssortimentet.
– Men man måste nästan vänja kunderna vid det sortimentet. Det har också kommit in kunder som sett lite frågande ut och undrat om det är här man kan hämta ut sina recept, berättar Maria Magnusson.
Förutom Maria Magnusson är två farmacevter till anställda, en hudterapeut och en sjuksköterska för enklare sjukvårdsrådgivning.
Att ett apotek anses som viktigt för livskvaliteten bekräftas av den enkät som köpmannaföreningen gjorde för några år sedan då man frågade vad som främst saknades i Älmsta. På första plats kom ett apotek, följt av systembolag.
För köpmännen på orten är det också en vinst, bekräftar Mats Rydeborn. Det gör att kunderna, såväl fastboende som fritidsboende har ett skäl till att göra alla sina inköp just här.
Nu är ju fysiska apoteksbutiker inte enda svaret på läkemedelsförsörjningen även om invånarna i Älmsta ansåg det viktigare än ett systembolag. Lösningen hittills har varit apoteksombud på apotekslösa orter, som gjort det möjligt för invånarna att hämta sina receptbelagda mediciner hos en handlare eller oftast handlaren på orten. Men det är kanske inte heller framtidens lösning?
Förutom förbud mot nedläggning av existerande apotek under tre år bestämdes vid omregleringsbeslutet i juli 2009 att Apoteket AB i tre år skulle vara ålagt att behålla ombuden i den mån de behövdes för att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning på orten. Det moratoriet går alltså i ut till nästa sommar och ett nytt beslut behöver fattas.
Idag är ombuden cirka 770 stycken, drygt 100 färre än före omregleringen och har varit stadigt minskande under flera år. Att de också blivit färre under det senaste året beror inte på att det öppnats apotek på orter där sådana tidigare inte fanns. I princip, med några undantag, har det inte öppnats apotek på några av de ställen där det idag finns apoteksombud. Apoteksombuden finns med andra ord där man inte märkt av en ökad apotekstäthet.
– De blir färre av andra skäl, som landsbygdsdöden konstaterar Greger Gustavsson som ansvarar för ombuden och deras försäljning på Apoteket AB.
Han tar mig med på en slingrande ombudstur till Bara, Genarp och Blenarp mellan böljande fält, kor, hästar och svalkande bokskogar i Skåne.
– En handlare sa nyligen att varje gång han öppnar butiksdörren är det en förlust, så därför stängde han för gott.
Totalt lämnades det förra året ut cirka 250 000 paket via apoteksombud, en minskning med 14 procent jämfört med året innan. Det finns ombud, som ICA-butiken i Storkågeträsk, som lämnar ut cirka 25 paket på ett år till de största, 600-700 om året. Ombudet får elva kronor per utlämnat paket, så det är inte någon viktig sidoinkomst för butikerna. På ICA-market i Bara centrum rör det sig om cirka 180 paket om året.
I takt med att ombuden blivit färre har förstås också antalet distribuerade läkemedel via dessa sjunkit, men inte bara av den anledningen. Apoteksombuden är bara en kanal för distanshandel. Leverans via den rikstäckande postservicen eller postombud, är en annan möjlighet som även om den fortfarande är relativt liten kommer att utvecklas. Familjeapoteket har till exempel precis kommit igång med sin distanshandel för att ta upp konkurrensen med Apoteket AB om det segmentet.
På Socialdepartementet har man ännu inte börjat fundera över apoteksombudens framtid, säger Stefan Karlsson.
– Det kan ju handla om att vi beslutar att Apoteket AB inte längre ska vara ålagd att upprätthålla den här tjänsten eller att man fortsatt ska vara det. De två besluten är ju rent praktiskt ganska enkla.
– Men kommer vi fram till att den här tjänsten till exempel ska upphandlas av staten eller konkurrensutsättas då krävs det lite mer.
Hur intresserade är då de andra kedjorna? (av apoteksombud)
– Det vet jag egentligen inte säger Cecilia Marlow ordförande i Sveriges Apoteksförening och vd för Kronans Droghandel.
– Vi har ju ännu inte någon riktig siffra på hur den affären egentligen ser ut.
Men omregleringen ska fortsätta och det här är en del som regeringen ska gå vidare med. Konkurrensutsätts den på ett, som Cecilia Marlow uttrycker det, vettigt sätt kanske det finns intresse. Och tillägger att läkemedlen måste komma ut även där det inte finns apotek eller om de lagts ned.
– Men skälet för nedläggning kan lika gärna som eventuell olönsamhet vara brist på personal. Nu är det så stor konkurrens om farmacevterna, så på sina håll är det idag svårt. Detta är ett problem som kommer att öka och då kan ju någon typ av ombudsverksamhet bli ett alternativ för att upprätthålla en god service.
I väntan på nya beslut håller ombuden på att förvandlas från tidigare statliga apoteksombud till Apotekets ombud.
Idag har ungefär tio procent, beräknar Greger Gustavsson, av apoteksombuden valt att inte längre vara ombud för Apoteket AB:s receptfria sortiment utan enbart fungera som utlämningsställe för receptbelagda läkemedel och istället beställa hem dessa via Axfood, KF, ICA beroende på vilken kedja man tillhör. Som ombud för Apoteket AB:s receptfria sortiment får ombudet 12 procent på försäljningen, som egen detaljist beräknas vinsten till 30 procent. Men de flesta har alltså, tills vidare, valt att vara återförsäljare för Apotekets handelsvaror och receptfria sortiment.
Under den här perioden av påtvingat samhällsåtagande har Apoteket AB utvidgat många apoteksombuds sortiment av varor och det tidigare lite undanskymda skåpet bakom kassan med lite nässpray och några askar Alvedon förvandlas till synliga, betydligt mer välfyllda hyllor.
– Nu handlar det inte längre om att tillhandahålla läkemedel, utan om att sälja som Greger Gustavsson mycket koncist beskriver den omvandlingen.
När vi besöker apoteksombudet i Blenarp passar han på att klistra över den gamla ombudsskylten vid ingången. Nu står det inte längre apoteksombud. Nu är butiken Apotekets ombud.
