Jeremy och Sara är båda exempel på vad som nu betraktas som ett enormt problem i den amerikanska sjukvården. De är unga och de har glidit in i ett allvarligt läkemedelsmissbruk. Deras historier beskrivs i publikationer från den federala narkotikapolisen Drug Enforcement Administration, DEA.
Jeremy Glass skadade som 15-åring sitt knä allvarligt när han spelade amerikansk fotboll i skolan. Kort därefter hade han fastnat i ett allvarligt missbruk av kraftfulla smärtlindrande mediciner, främst hydrokodon och oxykodon. Trots att familjen spenderade nästan en miljon kronor på avgiftning och rehabilitering ledde tablettmissbruket tillslut till en överdos av heroin som tog hans liv. Sara i sin tur började missbruka mediciner som 12-åring eftersom det var så socialt accepterat. Hade någon sett henne med en cigarett hade det blivit ett ramaskri men att snabbt stoppa en eller ett par piller i munnen och svälja var det ingen som höjde ett ögonbryn åt.
Läkemedelsmissbruk har vuxit sig till ett enormt problem i USA. Enligt National Survey on Drug Use and Health berättade över två miljoner amerikanska ungdomar mellan 12 och 17 år att de regelbundet missbrukade läkemedel. Om man tittar på vilken drog som är den första som missbrukare tar ligger smärtstillande läkemedel på topp, på andra plats kom marijuana. På tredje plats ligger lugnande medel som Xanor och Valium och först på fjärde plats hamnar kokain.
Att läkemedel missbrukas är inget nytt och inte heller att folk dör av det. Men det som fått många myndigheter och experter att reagera i USA är den dramatiska ökningen. Mellan 2001 och 2005 avled drygt 32 000 individer i USA som en direkt följd av läkemedelsmissbruk. Jämför man siffrorna för 2001 med de för 2005 mer än dubblades antalet dödsfall.
– Vi ser en klar ökning av läkemedel bland både missbrukare och langare, på alla nivåer från gatan och uppåt, berättar sergeant Paul Hamilton som är chef för en av de två taktiska enheterna av poliser inom Street Narcotics Unit hos polismyndigheten i Kansas City, Missouri.
– En mycket stor del av de läkemedel vi ser kommer från Florida. Folk härifrån tar ett billigt flyg till Florida en gång i kvartalet och får stora mängder narkotika utskrivet. Främst handlar det om smärtstillande som oxykodon och hydrokodon men även Xanor och Valium.
Florida har under många år varit det största centrumet i USA för receptbelagda läkemedel och det är därifrån som stora mängder narkotikaklassade läkemedel sprider sig till resten av USA. Enligt en rapport från ABC News skrev 50 läkare i Florida under senare halvåret av 2008 ut över nio miljoner tabletter av Oxycontin och Xanor. Att så mycket av de missbrukade läkemedlen kommer från Florida beror på delstatens regelverk som möjliggör för kliniker att både skriva ut recept och lämna ut läkemedel. Generellt accepterar dessa kliniker inga sjukförsäkrings- eller läkemedelsförsäkringar. Medicinerna betalas kontant. Allt för att det skall finnas så lite dokumentation som möjligt. I praktiken innebär det att vem som helst kan knata in på en av dessa kliniker i Florida och för 200 dollar, ungefär 1 600 kronor, bli undersökt av en läkare och få ett recept. Studie efter studie visar att dessa läkarundersökningar minst sagt lämnar en hel del övrigt att önska. Generellt sett tar klinikerna ut ett överpris för läkemedlen, vanligen kostar dessa från tio kronor per -tablett på kliniken. Sammantaget kunde alltså patienten få ut 180 piller för 5 800 kronor. Samma tabletter kan han sedan sälja för 30 dollar per tablett på gatan i andra delstater och få in drygt 40 000 kronor.
På grund av detta ser många andra delar av USA Florida som ett enormt problem. Oxycontin kallas populärt för Hillbilly Heroin. Hillbilly är ett uttryck för folk på landsbygden i delstater som West Virginia, Kentucky och Tennessee. Myndigheterna i Florida är mycket medvetna om problematiken och politiker jobbar för att få igenom olika program med lösningar.
Paul Hamilton på polisenhet i Kansas City ser problemet med tabletterna från Florida och ser också att det kommer ta tid innan trenden med det ökade missbruket vänder.
– Det finns inte samma stigma från samhällets sida när folk langar eller missbrukar läkemedel jämfört med annat som heroin, crack eller meth, säger Paul Hamilton och fortsätter:
– Ingen reagerar när en tonåring tar en tablett. Om man inte vet exakt vad man skall titta efter kan man inte se skillnad på till exempel en Alvedon och en 10 mg vit Oxycontintablett.
Men det är inte bara den stora tillgången på illegala läkemedel som är problemet. I de flesta delstater går det lika bra att ägna sig åt så kallad »doctor shopping«. Alla inblandade, läkare, apotekare och missbrukare, känner till problemet. Den som doktor-shoppar går helt enkelt till flera individuella doktorer och ber att få till exempel Valium utskrivet. Missbrukaren tar sedan recepten till olika apotek, säger att han eller hon inte har försäkring utan vill betala fullt pris. På så vis förs inga uppgifter in i datorerna och patienten kan hämta ut mängder av tabletter på en och samma dag.
– Doctor Shopping är ett problem. Det finns inga register som innehåller uppgifter om vilken patient som får ut vilka läkemedel. Inte på delstatlig eller federal nivå. Om sådana register funnits skulle det helt klart underlätta, tycker Marcia Muening, taleskvinna på Nebraska Pharmacist Asssociation och fortsätter:
– Men frågan är vem som ska ha hand om registren? Och vilka uppgifter skall finnas med?
I och med att problemet har blivit så stort pågår nu arbetet för att bromsa utvecklingen. Några delstater har tagit fram register liknande det som Marcia Muening pratar om, så kallade Prescription Drug Monitoring Program. Dessa drivs ofta av lokala myndigheter med hjälp från DEA. Men något landsomfattande program finns inte. Inte heller finns det samarbete över delstatsgränserna. En missbrukare i till exempel Georgia skulle kunna åka över gränsen till Florida och skaffa sig mediciner utan att myndigheterna i Georgia får reda på någonting.
– ViI behöver en nationell lagstiftning om vi någonsin skall kunna få bukt med det här. Men mer och viktigare än så behöver vi informationskampanjer i skolor och till föräldrar. Vi vet att våra 17-åringar varje dag hittar starka narkotiska preparat hemma i medicinskåpen hos föräldrarna eller mor- och farföräldrarna. Det är där den stora förändringen måste komma, säger Sergeant Hamilton.
