När Kronans Droghandel i början av året tillkännagav att kunder som använde Coops medlemskort skulle få bonuspoäng när de hämtade ut sina receptbelagda mediciner var det inte något som Läkemedelsverket i sin roll som övervakare av marknadsföringen av läkemedel reagerade på.
Däremot satte TLV, Tandvårds och läkemedelsverket, ned foten och förbjöd KD att ge bonuspoäng på receptbelagda läkemedel.
Att få poäng på kundkortet innebär att kunderna betalar olika pris för samma läkemedel och enligt lagen ska priset vara detsamma för alla läkemedel i högkostnadsskyddet var TLV:s argument.
Synen på bonuspoäng skiljer sig alltså beroende på synvinkel och visar på en del snårigheter när tre myndigheter, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen
och TLV utövar tillsyn över apoteken. Riktigt hur den kommer att se ut och gränsdragningar verkar såväl myndigheterna som apoteken osäkra på.
– Det kommer att sätta sig med tiden. Men det är ju betydligt mer korrespondens mellan oss apoteksaktörer och Läkemedelsverket idag eftersom det är mycket mer som hela tiden ska rapporteras än det var mellan Apoteket AB och Läkemedelsverket, konstaterar Annika Svedberg, idag kvalitetsansvarig på Apoteket Hjärtat men med ett förflutet inom Apoteket AB.
Medan TLV ska utöva tillsyn över läkemedelsförmånen, till exempel att priset på receptbelagda läkemedel är enhetligt och att apoteken sköter generikautbytet som det är tänkt, ska Läkemedelsverket övervaka vad som sker inne på apoteket. Större ombyggnader, förändringar i verksamheten, läkemedelsansvariga liksom byten av dessa är bara några exempel på uppgifter som ska rapporteras in till Läkemedelsverket.
– Och vi har sista ledet. Vi ska övervaka det som sker vid expedieringen. Man kan säga att vi står vid disken, säger Göran Mellbring, på Socialstyrelsen.
Under hösten gör Socialstyrelsen ett 15-tal apoteksbesök. Planen är att börja med apotek som tillhör kedjorna. Det första gjorde man nyligen på apoteket Biet tvärs över gatan från myndigheten.
– Kedjorna ska ju alla ha ett centralt styrt ledningssystem och genom att besöka butiker och intervjua personal och chefer får vi en uppfattning om hur det fungerar i varje kedja.
Att personalen vet hur man kollar förskrivningsrätten eller ett recepts giltighet, hur man informerar på andra språk än svenska, att man har »ordning« på personalens kompetens, hur man kontrollerar att ingen obehörig går in i datasystemet och tittar på receptuttag är några exempel på saker som Socialstyrelsen kontrollerar.
Även om det i teorin finns gränser mellan myndigheternas tillsyn är gränsdragningen, främst mellan Socialstyrelsen och Läkemedelsverket oklar.
– Speciellt när det gäller rapporter om avvikelser är det lite knepigt, säger Annika Svedberg.
Lex Maria-anmälningar till Socialstyrelsen finns det rutiner för sedan monopoltiden. Men numer ska apoteken också rapportera allvarliga avvikelser och brister till Läkemedelsverket.
Vad som skiljer, om vissa ärenden bara ska rapporteras till den ena myndigheten är oklart.
– Vi vet att aktörerna tycker det här är bökigt och vi bygger nu samverkansplattformer för att tydliggöra gränserna, försäkrar Annika Babra på Läkemedelsverket.
