För en tid sedan fick en receptarie en erinran av Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSAN för att ha skrivit ut en tio gånger för svag dos av läkemedlet Sandostatin som används för behandling av tumörer i mage och tarm.
Men från och med årsskiftet kommer en ny lag om patientsäkerhet. Då försvinner påföljderna erinran och varning. Försvinner till stor del gör också HSAN:s uppgifter. Från årsskiftet ska Socialstyrelsen ta hand om och utreda de dryga 3 000 anmälningar från allmänheten som rör misstänkta felbehandlingar och som nu går till HSAN. Vad hade då hänt med receptarien i det nya systemet?
– Vi hade gjort en utredning om vad som föregått den felaktiga expedieringen för att utröna hur det kunde ske. Börjar man skrapa lite på ytan ser man kanske att receptarien var den sista i kedjan, men att det saknades såväl bra rutiner som direktiv från ledningen. Och då är det dit kritiken ska riktas, säger Per-Anders Sunesson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning.
– Men visar det sig att det är farmacevten som faktiskt inte följt gällande bestämmelser då kommer hon eller han kritiseras av oss för sitt handlande. Ungefär så.
Till skillnad mot idag, då allmänheten måste anmäla en namngiven person kommer det också att räcka med att anmäla händelsen och det blir Socialstyrelsens uppgift att utreda vem som eventuellt är ansvarig.
– I dag måste den som anmäler till HSAN peka ut vilken person man anser gjorde fel och HSAN kan bara pröva det patienten anmält. Men vårdgivaren kanske inte har skapat en arbetsplats som gör det möjligt att sköta sitt arbete korrekt, vilket HSAN inte kan ta ställning till. Den stora skillnaden med det nya systemet är att Socialstyrelsen kommer att se på händelsen ur ett bredare perspektiv, säger Per-Anders Sunesson.
I mitten av juni ska riksdagen klubba den proposition, Patientsäkerhet och tillsyn, som innebär att den tidigare lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) upphävs och ersätts med en ny lag som träder i kraft till årsskiftet. I den ligger tyngdpunkten på vårdgivarens ansvar att bedriva ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete. Alla skador och tillbud som inträffar ska utredas och anmälas till Socialstyrelsen, med tydligt fokus på att klarlägga hur det kunde inträffa och vad som görs för att förhindra att det sker igen
En av grundtankarna är att komma bort från strafftänkandet mot enskilda och istället sikta in sig på ett lärandesystem. Att straffa enskilda för tillbud som inte sällan beror på systemfel inom vården förbättrar inte säkerheten, snarare tvärtom. Men påföljd för individer försvinner inte i den nya lagstiftningen. Socialminister Göran Hägglund underströk när han presenterade propositionen att individens diciplinansvar inte upphör. Påföljderna prövotid, begränsad förskrivningsrätt och indragen legitimation finns kvar.
I den nya lagen blir påföljden prövotid skarpare än nu och ribban sänks också för när den kan användas.
– Idag kan vi tycka att personen ska genomgå en behandling för sitt missbruk. Men vi kan inte ställa några krav. Det kan vi efter lagändringen, säger Per-Anders Sunesson.
Men om Socialstyrelsen nöjer sig med att rikta kritik mot en yrkesutövare kan han eller hon inte klaga på beslutet i någon instans. Och om Socialstyrelsen inte riktar någon kritik kan anmälaren inte klaga på det beslutet. Något som i förlängningen kan medföra fler stämningar och polisanmälningar, varnar kritiker.
– Det är horribelt att man som personal inte ska kunna klaga om man får kritik, menar Aud Sjökvist, generaldirektör på HSAN.
– Om jag anser att kritiken är obefogad måste jag ju ha rätt att få det prövat. I praktiken är ju också kritik en disciplinpåföljd.
Det här säger sig också regeringen vara medveten om och man ska därför utreda besvärsrätten.
– Men man inför alltså det nya systemet innan man gjort det, påpekar Aud Sjökvist.
Per-Anders Sunesson å sin sida jämför med Justitieombudsmannen och Justitiekanslern som i sin tillsyn kan rikta kritik mot tjänstemän.
I den nya lagen skärps tonen vad gäller vårdgivares skyldighet att anmäla legitimerad personal som anses vara en fara för patienterna. Och den skärps betydligt när det gäller apotekspersonals ansvar. De blir nu skyldiga att anmäla läkare som de misstänker överförskriver såväl narkotiska medel som tillväxthormoner och läkemedel med kodein.
En förändring som det finns både acceptans för och kritik mot. Å ena sidan gör en uttalad skyldighet det enklare för apotekspersonal att ta steget när man ser märkliga förskrivningsmönster. Å andra sidan tveksamhet mot att agera polis.
Socialstyrelsen ska också få tillgång till patientdata från receptregistret.
– Idag kan vi ansöka om att få en utskrift av en läkares förskrivning. Men för att bedöma förskrivningen behöver vi relatera den till patienter. Även en hög förskrivning kan ju i vissa fall vara befogad, säger Nils René på tillsynsenheten i Malmö. Idag måste man skriva till varje enskilt apotek för att få ut patientdata, något man slipper med lagändringen.
– En klar förbättring, enligt Nils René.
