Årets Nobelhögtid närmar sig med allt vad det innebär med pompa och ståt. Det kan vara värt att stanna upp och reflektera över vikten av att prisa forskning som har bidragit till ny kunskap, utvecklat banbrytande tekniker och resulterat i ökad hälsa. Ett av årets Nobelpris i medicin tilldelas den kinesiska forskaren Youyou Tu, för hennes banbrytande forskning som bidragit till framtagande av substansen artemisinin – en substans som har revolutionerat behandlingen av malaria. Efter tillkännagivandet har man i olika sammanhang, framförallt från alternativmedicinskt håll, kopplat samman alternativmedicinska produkter med årets Nobelpris – ett pris som är ett av världens mest prestigefyllda vetenskapliga pris. Ingen sammankoppling kan vara mer fel, och här finns uppenbarligen en kunskapslucka.
Artemisinin utvinns från växten Artemisia annua L (Sommarmalört), vilken har använts inom traditionell kinesisk örtmedicin under lång tid. Utvecklingen till ett modernt läkemedel påbörjades under 1960-talet då Mao Zedong beordrade 500 forskare att genomlysa kinesisk örtmedicin med syfte att ta fram ett läkemedel mot malaria, som hade skapat stora problem i Asien. Intressanta fynd gjordes vilket ledde till ytterligare forskning, inklusive ett omfattande batteri av kliniska prövningar för att säkerställa säkerhet och effekt.
Att substansen hade sitt ursprung i naturen undantog den alltså inte från den regulatoriska process som omfattar alla substanser som gör anspråk på att få epitetet ”läkemedel”. Kopplingen till dagens alternativmedicinska produkter är med andra ord obefintlig.
I dag finns en myriad av behandlingar och produkter som säger sig kunna behandla och bota all sköns åkommor. Det kan exempelvis röra sig om kristallterapi och homeopati, båda antroposofiska behandlingar, som baserar sig på andra koncept än rent vetenskapliga. Dessa behandlingar kan kanske fylla en funktion för den som tror på dem. Men en reell medicinsk effekt är omöjlig att påvisa eftersom inget av dessa alternativmedicinska preparat har genomgått en vetenskaplig effekt- och säkerhetsgranskning, som krävs för de läkemedel som används inom ramen för svensk hälso-och sjukvård.
Läkemedel från naturen har funnits i flera tusen år och är fortfarande en viktig källa för läkemedelsutveckling. Av dagens konventionella läkemedel har cirka 40 procent sitt ursprung i naturen. En stor del av vår kunskap om läkemedel och medicinska behandlingar grundar sig dessutom på kunskaper och produkter från naturen, vilket även lagt grunden till vetenskapen kring läkemedel och deras effekter. För att registreras som läkemedel har dock alla dessa produkter uppvisat såväl effekt som att de är säkra. Substansen som ligger till grund för årets Nobelpris i medicin har genomgått just denna vetenskapliga granskning och process.
Så låt oss inte blanda begreppen. Våra läkemedel och Nobelpriset vilar på en vetenskaplig grund, till skillnad mot till exempel homeopatiska preparat. Att ursprunget är ”naturen” innebär inget undantag från kravet på vetenskapliga studier och verifiering. Vi har behov av nya behandlingar inom en rad områden, och sannolikt kommer naturens substanser även fortsättningsvis vara en källa för kunskap för att utveckla nya behandlingar.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Fast substansen heter artemisinin – otroligt svårt att stava och jag tackar för ytterligare en variant…
Tack för din uppmärksamhet. Vi har ändrat.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här