E-handeln har under de senaste decennierna vuxit snabbt. Från CD-skivor och böcker omfattas numera alla varor och tjänster av nätet. 2013 växte e-handeln med 17 procent. Användarvänliga hemsidor, snabbare uppkoppling, flera ingångar (datorer, telefoner, surfplattor), e-legitimation, enklare betalningsrutiner, fler utlämningsställen och hemleveranser är några faktorer som ligger bakom utvecklingen. I somras köpte jag en robotgräsklippare på nätet. Med postnummer angav jag vart jag ville ha den levererad. Några dagar senare hämtade jag den i samma ICA-butik, som jag sommarhandlar mat i.
Men huvudorsaken till den snabba utvecklingen av näthandeln är att varorna är mycket billigare än i butik. I Sverige finns ett renodlat nätapotek, Apotea. Handelns utredningsinstitut (HUI) har jämfört priserna på 51 receptfria läkemedel för Apotea och de fyra stora apotekskedjorna. Prisspridningen för alla fem ligger på 18 procent (15 kr), men för enbart kedjorna på 7 procent (5 kr). Nätet är billigare på 49 av de 51 produkterna och för den 50:e lika med billigaste kedjan.
Ipren var det enskilda läkemedel i varukorgen som sålde för mest 2013, 88 miljoner kronor. Dess pris har sedan omregleringen ökat med 9 procent, men näthandeln säljer Ipren till lägre pris än Apoteket AB gjorde 2004. Inte förvånande att Apoteket Hjärta avser att starta e-handel i år och Kronan och Lloyd inom en snar framtid. ICA avser att via Cura Apotek komma igång snart. Apoteket AB startade sin e-handel 2006 och har under våren kampanjat i syfte att öka sin e-handel.
Vi kan förvänta oss att e-handeln kommer att ta en stor del av de fysiska apotekens handel med receptfritt liksom detaljhandeln redan gjort. En annan trolig utveckling är att det receptfria sortimentet följs av det receptbelagda när användningen av e-legitimation blivit vanlig. Vad betyder detta för de fysiska apoteken? Att de kommer att minska är ingen vild gissning. Grammofonaffärer och bokhandlar har minskat drastiskt. Läkemedel liknar skivor och böcker genom att de har en låg kläm- och kännfaktor liksom låg vikt, det vill säga små distributionskostnader. Läkemedelsförpackningar har även fördelen vid näthandel att sinsemellan skilja sig ganska lite i hanteringsavseende till skillnad från tille exmpel livsmedel.
Det är naturligt att apoteksanställda ser denna utveckling med oro. Farmaceuterna ser sig som läkemedelsexperter, som tillför försäljningen ett mervärde genom kontroll och rådgivning. Tyvärr visar flera forskningsrapporter brister i den senare och kontrollfunktionen kan automatiseras när 90 procent av recepten är e-recept.
Näthandeln är givetvis medveten om behovet av information i samband med läkemedel och dess möjligheter att åstadkomma kvalificerad sådan med hjälp av text, tal och film är stor. Dessutom kan man tänka sig att e-apoteken i konkurrenssyfte, jämsides med Läkemedelsverkets läkemedelsupplysning, inrättar egen bemannad rådgivning via telefon, mail eller chatt.
Endera anser sig apoteksanställda ha argument och resurser att förhindra att e-handeln tar över från dagens apotek eller så accepterar de att e-handeln kommer att dominera när den första IT-generationen blivit äldre och därmed mer frekventa läkemedelskonsumenter. I det senare fallet måste personalens läkemedelskunnande tas till vara på nya sätt.
Hur lång tid kan förändringen ta? Det tog 20 år för apoteken att följa efter livsmedelshandeln med att införa självplock av receptfria läkemedel. Betydligt fortare torde det gå att ta efter e-handeln.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här