I maj genomförde jag en undersökning på Apotekarprogrammet vid Uppsala universitet där jag bland annat frågade studenter hur de tror framtiden för den svenska läkemedelsbranschen ser ut. Hela 79 procent av de tillfrågade svarade att de tycker den ser mörk ut.
Framförallt tycktes detta bero på att fler och fler svenska läkemedelsföretag får flytta sin produktion utomlands och/eller blir uppköpta av utländska företag. Studenterna uppgav även att de under utbildningens gång blir matade med mycket ”det var bättre förr” vilket har fått dem att känna hopplöshet inför framtida jobbmöjligheter inom industrin.
Endast 5 procent ansåg att det ser ljust ut medan 21 procent ansåg att det ser ”annorlunda ut” det vill säga att produktion och forskning minskar medan jobb inom myndigheter och på regulatoriska avdelningar ökar. Många uppgav även att läkemedelsföretag syns för sällan i studentsammanhang som på arbetsmarknadsdagar, vilket ökar känslan av att det går dåligt över lag. Återkommande var att man önskade mer engagemang och intresse i studenter från företagens sida.
För ett år sedan fick jag som representant för studentorganisationen SNAPS (Swedish National Organisation of Pharmaceutical Students) möjlighet att närvara på läkemedelsmarknadsdagen i Stockholm. Jag slogs då av hur många läkemedelsföretag det finns i Sverige som jag aldrig hade hört talas om. Jag fortsatte att undersöka detta och fann över 100 svenska läkemedelsföretag bara inom biotech.
Varför har då vi studenter en sådan mörk och hopplös bild av denna bransch? Mycket kanske handlar om just det som flera av studenterna lyfte fram, nämligen att läkemedelsföretagen väljer att inte synas i studentsammanhang vilket resulterar i att man helt enkelt får bilden av att det går dåligt för branschen. Industrins frånvaro bland oss studenter är något jag flera gånger under min utbildning reflekterat över. Hur kan dessa potentiella arbetsgivare inte vilja satsa mer resurser och tid på att skapa kontakt med oss? Hur kan man inte vilja locka de allra bästa till sitt företag? Vi apotekare studerar läkemedel i fem år. Mig veterligen finns det ingen annan utbildning som kommer i närheten av detta. Är det inte då intressant för alla dessa svenska företag att visa upp sig, att kanske börja visa att vi studenter faktiskt är attraktiva för dem?
Jämför man med till exempel jurist- eller ingenjörsstudenter är företagen närvarande på ett helt annat sätt under deras utbildning. Kan det till och med vara så att det dessutom är ett taktiskt drag från universitetets sida att måla upp en onödigt hopplös bild för att på så vis locka studenter att satsa på forskning istället för att söka sig till den privata eller offentliga sektorn? Jag vet inte. Jag bara spekulerar. Hur som helst är det synd att vi inte är mer attraktiva för läkemedelsföretagen.
Man kan fråga sig vad lösningen vore, hur man kan ändra på detta. Ja kanske måste vi studenter visa oss mer, ta större plats, kräva mer, höras och synas. Kanske måste företag börja förstå vad vi verkligen studerar och börja värdesätta den kompetensen de kan går miste om. Kanske måste andra aktörer börja skapa mötesplattformar mellan studenter och arbetsliv. Det behöver inte vara mycket. Bara tillräckligt för att vi ska känna att det finns en ljus framtid, att vi behövs och är attraktiva. Det behöver inte vara svårare än så.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här