Nog är det fånigt att läkemedel utanför förmånen inte får bytas ut?
För en tid sedan var jag på en konferens som handlade om vilka receptbelagda läkemedel som skulle kunna bli sådana som finansieras av patienterna själva. Statiner var ett exempel, som forskarna som undersökt saken, menade kunde vara lämpliga att patienten betalade ur egen ficka.
Statiner är alltså en läkemedelsgrupp där samhället skulle kunna lägga över hela kostnaden på patienterna. Men det finns också läkemedel där företagen själva väljer att stå utanför förmånen eftersom man tror sig tjäna mer på det.
Impotensläkemedlet sildenafil och preventivmedlet desogestrel är exempel på det senare där Pfizer och MSD som originalföretag valt att inte ingå i förmånen. Och generikaföretagen har inte heller ansökt om subvention. Hela arsenalen av samma läkemedel, men olika tillverkare i lite olika förpackningar, står alltså utanför förmånen.
Men trots att det är samma medicin får farmaceuten inte expediera något annat än exakt det läkaren skrivit på receptet. Grunden till det är helt enkelt den kanske för sin tid begripliga lagtexten om att apoteken ska expediera det doktorn skrivit på receptet.
Den lagtexten har tiden sprungit iväg med. Nu finns det många olika förpackningar med det som läkaren skrivit OM man ser till innehållet och inte utanverket vill säga. Men trots att läkemedlen är utbytbara får alltså farmaceuten inte expediera något annat än exakt det som står på receptet.
Löjligt om ni frågar mig.
Det låter egentligen inte riktigt klokt kan jag tycka och undrar hur ofta som farmaceuten rent ut sagt skiter i reglerna. Om min dotter, om jag haft någon, kom till apoteket för att hämta ut Cerazette för att det är det namn barnmorskan känner till och det av någon anledning inte finns i lager på det apoteket, då verkar det väl inte riktigt klokt att behöva säga:
– Tyvärr, men pröva hos konkurrenten i nästa gathörn eller kom tillbaka om ett par dagar om apoteket har desogestrel, substansen i Cerazette i lager.
Läkemedel på recept utan förmån måste ju kunna bytas ut om det gynnar patienten och om kunden tycker det är ok. Eller hur?
Allt annat verkar ju knäppt.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Sant. Dagens regelverk utgår helt från att spara pengar för samhället vid läkemedel inom förmån.
Självklart ska läkemedel som kan bytas ut på apotek också kunna få bytas ut på apotek – även för läkemedel utanför förmånen – om det är OK för patienten.
Lika självklart är att när detta görs möjligt så bör man se till att det är PATIENTEN som är den som sparar pengar på utbytet, inte att apoteket gör en extra stor vinst. Precis på samma sätt som samhället sparar maximalt med pengar genom minskad kostnad för läkemedelsförmånen genom genetiskt utbyte så ska naturligtvis den enskilde patienten som måste betala hela kostnaden för läkemedlet själv OCKSÅ spara maximalt med pengar på utbyte utanför förmånen.
Eftersom apotekskedjorna i dag är vinstdrivande och dessutom ger dålig prisinformation och inga prisjämförelser för receptbelagda läkemedel utanför förmån så är det uppenbart inte apotekens modell för utbyte som är lösningen.
Vi behöver ha en modell för utbyte som ser till patientens bästa! T ex genom fullständig pristransparens från tillverkare, fast påslag i apoteksledet (samma som för receptbelagda läkemedel INOM förmånen, det är ju trots allt samma arbete) och tydlig prisinformation med prisjämförelser till patient och läkare.
Genom utbyte i en sådan prismodell får vi en prispress på tillverkare som kan komma patienten till del.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här