Våld mot kvinnor fortfarande ett stort folkhälsoproblem

Har du hört talas om den kokta grodans princip? Det hade inte jag förrän i somras i Visby. Sedan dess har jag haft bilden av den kokta grodan på näthinnan.

Tänk dig en kastrull på spisen med en groda i vattnet. Grodan vänjer sig gradvis vid det allt varmare vattnet och när den livsfarliga kokpunkten närmar sig varken klarar eller hinner grodan  att lämna grytan. Den spricker och dör.

Den kokta grodan är ett försök till bildlik förklaring till hur det kan komma sig att en del misshandlade kvinnor stannar kvar hos en partner som slår.

Under årets Almedalsvecka hade Södersjukhuset ett semiarium om hur hälso- och sjukvården bemöter kvinnor som misshandlas fysiskt eller psykiskt. Dessa kvinnor har länge varit relativt osynliga i vården.trots att de söker vård oftare än andra, både på grund av själva misshandeln och för att våldet gör dem sjuka.

Vissa skador som blåmärken, skärsår och krossade käkben är mer eller mindre uppenbart orsakade av  grovt våld och då det är naturligt att misstänka att ett påstått fall i trappan  egentligen handlar om något annat.

Betydligt svårare är att se om patienter med ångest och depression,  mag- och tarmproblem, gynekologiska besvär och kronisk muskelsmärta, lever i en farlig våldsrelation. Dessa besvär är nämligen vanligare bland våldutsatta än bland andra. Långvarig akut stress orsakad av fysiskt eller psykisk misshandel kan leda till posttraumatisk stressyndrom.  Slutsatsen är att vårdpersonal måste våga fråga patienten.

Lotti Helström, överläkare och Marie Eriksson, kurator, arbetar på Akutmottagningen för våldtagna kvinnor vid Södersjukhuset. De berättade för oss seminariedeltagare att sju av tio vårdpersonal inte vet vad de ska göra när de misstänker att en kvinna har blivit utsatt för misshandel.  

20 kvinnor i Sverige dör varje år på grund av våld i nära relationer. Kanske hade några av dessa dödsfall kunnat undvikas om sjukvårdspersonal kunnat få en dialog med dessa?

År 2011 anmäldes 28 000 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år. (Även män utsätts men betydligt vanligare är att kvinnor misshandlas av män.) Enligt den svenska studien Slagen dam av Eva Lundgren och Gun Heimer med flera,  söker var fjärde våldutsatt kvinna i Sverige vård efter en misshandel.

Det finns riktlinjer – för åtta år sedan kom SLL med  ett nationellt handlingsprogram.  Men Lotti Helström  och Marie Eriksson har ändå fått höra: ”Jag har inte tid att arbeta med våld”. För att öka kunskapen bland vårdpersonalen  och få till stånd praktisk förändring har Södersjukhuset infört FRID, ett program för att möta våldsutsatta kvinnor i vården.

F = Fråga: det tar bara tio sekunder
R = Resurser: hennes, mina,  till exempel kurator
I = Information:  inventera flyktplan, säkerhet, barn
D = Dokumentation: dokumentera allt

FRID beskrivs på ett åtgärdskort som personalen kan ha i fickan. Här framgår bland annat att släktingar eller sällskap till patienten aldrig ska tillåtas tolka. Auktoriserad tolk ska användas och sällskap hänvisas  i väntrummet. Man ska tala med patienten i enrum, och uppmuntra till polisanmälan. Och om barn finns med i bilden och de kan misstänkas fara illa, gäller anmälningsskyldighet enligt Socialstjänsttlagen.

Längst ned på kortet  står det:
Förmedla till patienten att det finns hjälpa att få. Hon är inte ensam. Skulden ligger inte hos henne. Och så det sista, så viktiga som sammanfattar allt:

Hon är inte värd att behandlas illa.