Bättre hygien ger också ökad överlevnad

Det finns vissa påståenden som det känns naturligt att ställa sig bakom. Ett sådant är att nya läkemedel bidrar till ökad livslängd och förbättrar folkhälsan. Det är väl vad läkemedel förväntas göra? Ett annat är att samma tillgång till behandling för alla oavsett borstadsort är värt att sträva efter.

I många fall stämmer det men som ofta är sanningen mer komplicerad. När Studieförbundet för näringsliv och samhälle, SNS, nyligen presenterade ett antal rapporter inom ramen för forskningsprogrammet Värdet av nya läkemedel väcktes många frågor. I en av rapporterna tog sig forskarna an frågan om hur nya innovationer på läkemedelsområdet påverkar bland annat dödlighet och sjukhusvistelser. I sammanfattningen och pressmeddelande som skickades ut brett kunde man läsa att ett positivt samband mellan hur många nya läkemedel som introducerats mot en viss sjukdom och patienternas livslängd.

Rapportförfattarna går så långt att de förklarar en tredjedel av ökningen i svenskarna livslängd mellan 1997 och 2010 med nya läkemedel. Det låter så bra och på många sätt helt logiskt. Men som det mesta är sanningen inte så enkel. Det som inte framgår lika tydligt av rapporten är att det självklart är många faktorer som spelar in när vi blir friskare och lever längre.  

Förutom nya diagnosmetoder och bättre omvårdnad överlag spelar en rad faktorer som ekonomi och minskad rökning också in på vår hälsa och livslängd. Inom forskningsintensiva områden där det kommit nya läkemedel har det sannolikt hänt mycket annat också. Det handlar om sjukdomar och tillstånd där det skett många andra innovationer och att peka ut vad som bidragit med vad görs inte i en handvändning. Detta resonemang presenteras på ett tydligt sätt av Mikael Hoffmann, chef för Nepi.  Antibiotika har tveklöst bidragit till ökad hälsa och ökad livslängd genom åren. Men hur stor är betydelsen jämfört med rent vatten, god hygien och bra bostäder?

Så har vi det här med ojämlik vård. Spontant känns det självklart att lika tillgång till nya behandlingar över hela landet är en rättighet och något som gynnar folkhälsan. Men efter att ha lyssnat på forskare bakom en annan av SNS-rapporterna som undersökt värdering och implementering av nya läkemedel får jag mig en tankeställare. Trots bekräftade skillnader i användningen av nya cancerläkemedel i Sveriges olika sjukvårdsregioner ser man inte motsvarande skillnad i överlevnad. En trolig förklaring är att många av de nya preparaten har en blygsam effekt på patienteras livslängd. En hög kostnad ger inte så mycket längre överlevnad.

Lika möjlighet till behandling oavsett bostadsort tycker jag är självklart. Men det ligger en stor utmaning i att välja vilka preparat som ska användas och att noga utvärdera effekten. Här har de projekt som nu pågår inom bland annat den nationella läkemedelsstrategin en svår och viktig uppgift.