Behövs behov?

En sommarpratare 2009 ondgjorde sig över människors behov av prylar. I slutet av programmet talade hon om glädjen hon och dottern upplevde med sin ägandes häst. Våra behov är uppenbarligen olika och vi har svårt att förstå andras. Sokrates sa på sin tid” Det är en fröjd att se så många härliga saker på jorden, som jag inte behöver.”

Behov är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården och används i såväl sjukvårdslagen som lagen om prioriteringar. Problemet är att begreppet är oklart och att den enskildes behov och samhällets behovsklassificering ofta kolliderar. Det är lätt att prioritera en strokepatient före en med en sticka i fingret. Det är svårare att prioritera i gråzonen i vilken flertalet patienter befinner sig.

Mest känt har behov blivit i uttrycket ”Av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov”, som ofta användes av Marx och Lenin, men som formulerades av 1800-talsförfattaren Claude Henri de Ronvroy. Behov har sedan dess blivit något som statsmakter definierar för att hantera bristen på resurser inom ett område.

Norge hade länge en behovsklausul för registrering av läkemedel. Motiveringen var skydd mot import av humbugmediciner, skydd av inhemsk apotekstillverkning och begränsning av statsutgifterna. Klausulen togs bort 1994 när landet anslöts till EES-avtalet. In i det sista fanns försvarare av idén: läkarna skulle ha färre preparat att hålla reda på och apotekens lagerhållning underlättas. I USA finns organisationen Public Citizen, som har en skeptisk inställning till nya läkemedel och till industrin. På dess hemsida www.worstpills.org listas läkemedel, som de anser inte behövs. Nyligen har De gröna föreslagit att EU skall införa en behovsklausul för läkemedelsregistrering i Europa.

Behovens store systematiker är den amerikanske psykologen Abraham Maslow. Hans lärjungar gick vidare och konstruerade Maslows behovstrappa med kroppsliga behov på första steget, sedan trygghet, gemenskap och tillgivenhet och så på sista steget uppskattning och självförtroende. Men som bland annat professor Lennart Sjöberg vid Handelshögskolan i Stockholm visat så saknar systematiken empiriskt stöd. Människor kan offra både hälsa, vänner och till och med livet för att tillfredställa sina behov.

Kanske har skämttidningen Strix (1909) kommit frågan om behov närmast en lösning: ”Eau-de-Cologne. Det är bra att det finns, men tråkigt att det behövs.”.