Ingen ostomelett eller fetyogurt

Ännu en stor diabetesstudie, Look AHEAD, har avbrutits. Den här gången handlar det inte om några aggressiva läkemedelsbehandlingar utan om ett ”intensivt livsstilsprogram” kontra konventionella råd om kost och motion.

Den amerikanska multicenterstudien omfattar över 5000 överviktiga diabetespatienter i åldern 45 -75 och har pågått i 11 år. Hypotesen var att vi skulle kunna slippa en massa insulinsprutor, ballongsprängningar och livslång behandling med dyra statiner och cox2-hämmare – enbart med rätt mat och motion. De som deltog i intensivprogrammet fick mycket riktigt bättre värden när det gäller kända riskfaktorer som vikt och blodsocker, blodfetter och blodtryck, men det innebar inte att hjärt- kärlsjukdom och dödlighet minskade inte i den gruppen.

Betyder det att livsstilsförändring inte är lika potent som vi hoppats och trott? Eller kan resultatet månne bero på obsolet studiedesign? Vad var det egentligen för mat som deltagarna fick sig till livs? (Motionen är ett kapitel för sig, det får vi ta en annan gång.)

Kostråden inleds med följande statement: ”Kalorirestriktion är den primära metoden för att åstadkomma viktminskning.” Snålt skulle det alltså vara. Detta trots att det är välkänt att vi människor anpassar oss till svältkurer snabbt som blixten. Ämnesomsättningen går ner på sparlåga vilket motverkar viktnedgången. Den stress som organismen utsätts för ökar bara fettinlagringen. Bantningen blir en tortyr för både kropp och själ, vilket naturligtvis riskerar projektet och bäddar för självbedrägerier och bias.

Lika illa var det med kvalitén på maten som förväntades göra deltagarna slankare och friskare. Bantningssoppor och färdiglagat med max 30 procent fett, varav högst en tredjedel fick vara mättat – trots att det inte finns någon enda välrenommerad studie som visar att en större andel fett i maten är skadligt för hälsan. Nej, ingen ostomelett eller fetyoghurt med valnötter där inte. Däremot verkar det inte som om man gjorde skillnad på olika kolhydrater, som bönor och potatismos – trots att de ger helt olika insulinsvar.

Amerikaner, amerikaner, tänker du kanske nu, men vi är inte mycket bättre. Enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna,NNR, som ska lanseras vid årsskiftet, finns det ingen anledning att rekommendera långsamma kolhydrater framför snabba. Varför då? Jo, den forskning som stödjer att den typen av mat är bra för vikten och hälsan är bara gjord på – kvinnor! Att de studier som ligger till grund för antifettkostråden gjordes enbart på män tycks däremot inte störa experterna det minsta.

Kom igen.