Efter en lång tids fixande, diskuterande och testande kan vi nu presentera den nya digitala Läkemedelsvärlden. Det återstår en del små saker innan allting sitter som det ska, vi ber om överseende för det när vi nu stolta och en aning nervösa välkomnar våra läsare till den hundra procent digitala produkten.
När jag en tidig lördag morgon för några år sedan, frusen och trött, klev in i en simhall för att i vuxen ålder för första gången testa simhopp, kändes det inte helt hundra. Smått skräckslagen och i mina ögon på tok för gammal för att utmana fysik och logik, klev jag upp på trampolinen. Beslutet att hoppa ifrågasattes av både mig och andra, med all rätta, men det fanns samtidigt någonting lockande med att testa något som var totalt nytt.
En del av den känslan har jag även idag. När vi nu går över till att göra en 115 år gammal tidning helt digital gör vi på redaktionen någonting helt nytt. Men även om det känns pirrigt så är jag är inte skräckslagen. Snarare full av nyfikenhet över vad det nya kommer att innebära. Att vi nu väljer att fokusera på en enda publiceringskanal innebär att det frigörs resurser så att vi kan fortsätta det viktiga arbetet med den oberoende medicinjournalistiken som Läkemedelsvärlden drivit under många år.
Vi kommer precis som tidigare att bevaka det som sker på läkemedelsområdet, rapportera, granska, analysera och väcka debatt om allt från tidig forskning till användning och göra allt vi kan för att vässa journalistiken ännu mer.
Ni som läst oss tidigare, oavsett om det varit på nätet eller i pappersform, kommer att känna igen mycket av innehåll, form och språk. Vi kommer att ha längre och mer fördjupande reportage om allt från molekyler till samhällsekonomi liksom den dagliga snabbare nyhetsuppdateringen, precis som tidigare. I höstens första X om Y kan du till exempel läsa om vad Sveriges Farmacevtförbundets Kristina Niemi tycker om arbetsmiljön på apoteken och så har vi gjort ett nedslag i probiotikaforskningen – hur mycket nytta gör bakterierna egentligen?
Dessutom har vi också knutit till oss ett gäng spännande gästbloggare som med utgångspunkt från väldigt skilda håll i vård- och läkemedelssverige kommer att dela med sig av sina tankar och åsikter. Först ut är Hanna Gyllensten som funderar över vad begreppet biverkan egentligen står för.
Mycket av innehållet på sajten kommer att vara öppet för alla men för att få ta del av allt som redaktionen gör behövs en inloggning på vad som kallas LmV PLUS. Läs mer om hur det fungerar här. Dessutom kommer allt material som Läkemedelsvärlden tidigare publicerat, på papper och på nätet, att finnas lättillgängligt och sökbart i vårt omfattande arkiv.
Vi vill gärna veta vad ni tycker, ris som ros. Så när ni har börjat bekanta er med nya digitala Läkemedelsvärlden tveka inte om att höra av er med era åsikter. Och som vanligt vill vi veta vilka ämnen ni tycker att vi ska skriva om, så tipsa oss gärna vad ni tycker behöver tittas närmare på och granskas lite extra.
Så hur du än gör det, vid datorn, på läsplattan eller telefonen – varmt välkommen att ta del av nya digitala Läkemedelsvärlden!
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Av det jag sett hittills är den “nya” tidningen en utmärkt idé. L’tt att läsa och läätt att återkomma till och bra med tillgång till Ert arkiv. Ni kommer säkerligen snart få efterföljare. Good Luck.
Läkemedelsvärlden har blivit enbart digital. Sorgligt att en tidskrift med innehåll av så hög kvalitet och med så goda ambitioner inte kan finnas i tryckt form. Men när läsarna i snabbt minskande grad vill betala för en tryckt tidskrift tränger sig den ekonomiska verkligheten obönhörligen på. Stora delar av läsekretsen av digitalt material har ju vant sig vid att mycket av det man anser sig behöva skall finns fritt tillgängligt på nätet. Det är därför en match att få läsarna att inte nöja sig med bara rubriker utan att betala en slant för att få lite mer information.
Kvalitet och oberoende är fortsatt synnerligen viktiga begrepp och att utrymme för fördjupning och analyser ges. Det var vid presentationen av LmV. digital härförleden var det inget tvivel om att redaktionen hade stora ambitioner att nå långt i dessa avseenden. Lycka till!
Hur det än blir med det går det inte att undvika en suck över förlusten av en tryckt tidskrift. I mångas öron låter det förstås mossigt. Men farhågorna baseras på ovissheten att framöver, och jag tänker då på många decennier framöver, kunna komma åt den digitala informationen. Detta är givetvis ett generellt problem, inte bara för LmV. Vi har nog alla upplevt att det redan har sina bekymmer att få tillgång till information på kassettband, minneskort, disketter och filmrullar. Alla dessa medier har oviss men troligen begränsad överlevnadstid och uppspelningsprogram och utrustning blir vartefter svårtillgängliga. Brevväxling på papper har upphört nästan helt och debattinlägg publiceras alltmer digitalt o s v. Med den utvecklingen; hur skaffar man sig om 100 år en bild av hur människor levde och tänkte?
För ca 10 år sedan tog Farmacihistoriska Sällskapet upp detta ämnesområde på en föredragskväll. Talare kom från AstraZeneca, Riksarkivet, KTH och Stockholms förtagsminnen. Ingen såg någon enkel, säker och långsiktig lösning. Jag tror inte den finns nu heller. Vad man tills vidare hade för lösning var att med lämpliga mellanrum överföra digitalt arkivmaterial i kopior med uppdaterad teknik och utrustning. Och så fick man hoppas att arkivinnehållet inte förändras i processerna. Ändå tror jag man måste ålägga sig den tröttsamma disciplinen att kopiera viktiga handlingar och bilder på arkivdugligt papper. Hur många orkar med det?
Leif H.Eklund
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här