Framtidens farmaci

Farmacin har flyttat fram sina positioner. Vägen dit har brutits av unga apotekare.

Under det sena1900-talet förekom ofta föredrag och artiklar om framtidens farmaci. Nu är den framtiden i stort här och frågan är vad som blev av den. Den största och mest betydelsefulla förändringen är att klinisk farmaci etablerats inom sjukvården. Tanken på ?bedside pharmacy? väcktes i Sverige på 1970-talet, men så sent som 1999 i bokverket Farmaci under 1900-talet finns klinisk farmaci inte med som uppslagsord. Cirka 200 farmacevter, främst apotekare, är idag anställda av olika landsting och ytterligare ett antal inhyrda av apoteksföretag. Mitt intryck var länge att de flesta av dessa arbetade med statistik och upphandling, men så är inte fallet utan flertalet arbetar med patientfrågor: läkemedelsanamnes och ?berättelse, dosering, barn och läkemedel, cytostatikaberedning?  För någon månad sedan kom ännu ett genombrott då en äldrevårdsklinik i Uppsala anställde en apotekare för att se över patienternas medicinering, den första klinikanställda i landet.

Vägen hit har brutits av unga apotekare, vars kompetens kom att imponera på en länge misstänksam läkarkår. De första drog till Storbritannien och USA för att utbilda sig innan en svensk kurs kunde inrättas vid Farmaceutiska fakulteten. Även Apoteket AB:s tidiga engagemang är värt att framhålla. Farmacevter på öppenvårdsapotek har inte haft en lika positiv utveckling. Vissa utvidgade arbetsuppgifter har tillkommit med bland annat läkemedelsgenomgångar och krav har ställts på statligt stöd till en utvidgning av tjänsteutbudet. Jag tvivlar på att dessa uppfylls innan farmacevterna på apoteken, med ägarnas stöd, i praktiken visat vad detta kan bidra till för en bättre folkhälsa.

Även inom industri och myndigheter har farmacin flyttat fram sina positioner. Läkemedelsverket har allt fler anställda apotekare och företag och institutioner på läkemedelsområdet har apotekare som vd:ar, senast EFPIA. Några apotekare har börjat som konsulter men sedan startat nya företag med anställd personal. Ett nytt affärsområde är att motivera och stärka patienter till ökad följsamhet samt fånga upp och åtgärda deras medicineringsproblem.

Det talas ofta om torka på NCE, men samtidigt kommer hela tiden läkemedel med nya verkningsmekanismer, till exempel koagulationshämmare. Även nya beredningsformer ser dagens ljus, som snabbverkande orala tabletter vilka innebär lättnader för angina-, smärt-, epilepsi och migränpatienter. Ett stort ansvar för att få nya läkemedel har landstingens kostnadsprioritering och ovilja att medverka till införandet av nya läkemedel. Studier under senare år visar att Sverige kommer långt ner bland Europas länder i användningen av nya läkemedel. Givetvis har Astrazenecas återkommande neddragningar främst andra orsaker ? för lite ansträngning på hälsouppgiften och för mycket på snabb avkastning, huvudkontor i London och satsningar i Asien ? men på marginalen har även hälso- och sjukvårdens attityder liksom tillgången på svenska elitforskare betydelse.