Doseringen av läkemedel skulle kunna vara betydligt effektivare. Rätt
dos skulle minska antalet biverkningar och deras svårighetsgrad samt få
fler patienter att tillfriskna snabbare.
Hälften av alla biverkningar beräknas kunna undvikas med olika åtgärder varav rätt dos är en viktig sådan. Vissa läkemedelsbehandlingar har avsedd effekt endast på 10 ? 50 procent av patienterna framför allt beroende på fel diagnos och fel dosering.
Vikt eller kroppsyta är den klassiska vägledningen för dosering. Njurfunktionen, hos i första hand äldre, är en relativt sent tillkommen ytterligare faktor att ta hänsyn till. Dygns- och årstidsberoende känslighet, kronofarmakologi, är delvis utforskat och utnyttjas till vid bland annat viss cancerterapi. Genuppsättningens, farmakogenetikens, betydelse uppmärksammades av Folke Sjöqvist redan på 1970-talet och är av betydelse vid flera terapier bland annat med psykofarmaka. (Årets Scheelepris ges för nya upptäckter inom farmakogenetiken). Att olika läkemedel påverkar varandras kinetik och dynamik är också känt sedan länge och stöd finns i interaktoinsdatabaser t.ex. Sfinx. Även rökningens påverkan på metabolismen av vissa läkemedel (till exempel klozapin, olanzapin) är känd.
Nyfunna faktorer som påverkar doseringen är solljus och tarmfloran. Vitamin D stimulerar bildningen av ett metaboliserande enzym (CYP3A4) vilket leder till lägre plasmakoncentrationer för t.ex. sirolimus och takrolimus under månader med höga D-vitaminnivåer. EU-projektet Metagenomics of the human intestinal tract har visat att människor kan delas in i tre huvudgrupper med hänsyn till sin tarmflora. Eftersom tarmen innehåller cirka 1,5 kilo bakterier med inverkan på såväl upptag som nedbrytning av det som passerar är det troligt att de tre grupperna reagerar olika på samma dos för ett läkemedel.
Att ta hänsyn till alla dosstyrande faktorer kräver avancerat datastöd. Inget företag torde vara berett att investera i en sådan heltäckande databas eftersom både faktorerna och läkemedlen är för många. Min förhoppning är att något företag tar på sig att bygga och förvalta ett system där inmatade labdata ger förslag på rätt dos. Systemet byggs sedan ut genom att läkare successivt kompletterar databasen på liknande sätt som fått Wikipedia att växa. Det hela förutsätter tre saker: att företaget får patent på systemet, att landstingen är intresserade att förbättra utfallet av läkemedelsbehandlingar samt är beredda att betala ?stimpeng? till företaget varje gång ett dosförslag tas fram. Hur intresserade är landstingen?
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här