Viktigt var pengarna kommer ifrån

Det är inte bara läkemedelsföretagen som bär ansvaret för en hög
transparens när det kommer till finansiering av olika projekt. Även de
som tar emot pengar måste redogöra för samarbeten för att inte riskera
sin trovärdighet.

Den 11 april är det Världsparkinsondagen som uppmärksammas med evenemang runt om i landet. I samband med detta presenterar Parkinsonförbundet en undersökning som visar att patienterna får olika behandling beroende på var i landet de bor. I en enkätundersökning har de fått svar från över 3000 Parkinsonpatienter varav 526 personer uppger att de nekats behandling. Anledningen är att sjukvården inte uppfattat dem som tillräckligt sjuka eller att behandlingen helt enkelt är för dyr. I pressmeddelandet som skickats ut finns prydliga siffror i tabeller och budskapet är tydligt ? Sveriges läkare måste blir bättre på att informera Parkinsonpatienter om vilka behandlingar som finns. Undersökningen utgör också grunden för en hearing om Parkinsonvården som hålls i socialutskottet nästa vecka.

Ett fråga som helt klart mår bra av att diskuteras och belysas. Problemet är bara att det ingenstans framgår att läkemedelsföretaget Abbott varit med och bekostat undersökningen. Företaget marknadsför bland annat Duodopa, ett av preparaten som används för behandling av Parkinson. Tittar man i Läkemedelsindustriföreningen, Lif:s, databas över samarbeten ser man snart att de hystat in 200 000 kronor till vad de kallar ?awarenesskampanjen?.

Från Parkinsonförbundet säger man att informationen om var pengarna kommit ifrån inte ansågs relevant för mottagaren. Förbundet får sina pengar från olika håll varav läkemedelsindustrin är ett. Generalsekreteraren bedyrar att undersökningen utformats helt utan inflytande från företaget och att Parkinsonförbundet haft som mål att göra vården och beslutsfattare uppmärksamma på problemet. Lite mer awareness alltså.

Det kan säkert stämma att det är så det gått till. Att patientföreningar och intresseorganisationer många gånger driver samma frågor som industrin och att de kan ha fruktbara samarbeten för patienternas bästa är inget nytt eller konstigt. Men, för att inte mottagaren av informationen ska behöva tveka eller känna sig minsta misstänksam, bör information om finansiering och andra kopplingar finnas med. Liksom författare till vetenskapliga artiklar eller experter myndigheternas kommittéer ska uppge eventuella jäv.

I den tid vi lever i när prat om öppna kort och transparens har en välförtjänt tydlig plats, är det allas ansvar att informera. Det är faktiskt relevant för mottagaren att veta vem som betalt för vad och hur mycket och om de fått något i utbyte. Det är relevant att veta om det finns en kraft, som ett företag, bakom ett projekt som har som intresse att sälja mer läkemedel. Att en läkare väljer att inte ge en patient en viss behandling kan faktiskt ha rent medicinska beslut och inte vara en följd av okunskap eller ekonomi, en aspekten som riskerar tappas bort beroende på vem som för diskussionen.

Det var för att öka öppenheten som Lif:s databas över samarbeten startade 2005. Men det är inte alla som har för vana att gå in och söka i den, eller ens vet om att den finns. Utan en öppenheten från alla parter är risken är annars att vi som får resultaten av de här undersökningarna i knäet inte tar dem på allvar och att patientföreningarna underminerar sin betydelse. Med tydligheten från börjar minskar risken för senare överraskningar som lätt kan leda till ett, kanske onödigt, ifrågasättande av budskapet.