Motstridiga bedömningar av omregleringen

Efter att omregleringsprocessen av apoteken inleddes med att
läkemedelsförsörjningen till sjukhusen öppnades upp för nya aktörer för
två år sedan, följt av utförsäljningen av apoteken och försäljning av
vissa receptfria läkemedel utanför apotek, har ett antal bedömningar av
förloppet presenterats.

Den snabba etableringen av nya apoteksaktörer med nytillskott av många apotek beskrevs först positivt. Men när etableringarna huvudsakligen gjordes i de tre storstäderna, förortscentra till dessa och andra större städer och få i medelstora och mindre, fick socialdepartementet kalla fötter. Det föranledde att Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser fick i uppdrag att undersöka skälet till utvecklingen, vilket nu pågår.

I mitten av oktober utgav Riksrevisionen en rapport om förberedelsearbetet i apoteksreformen och pekade i nio punkter på osäkra spelregler när apoteksmarknaden reformerades. Bland dessa angavs att tiden för genomförandet var knapp, förutsättningarna och restriktionerna för Apoteket AB oklara. Även ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter, handelsmarginalen för läkemedelsförsäljningen på recept och  den osäkra apoteksservicen i glesbygd angavs vara oklara. Den allvarligaste kritiken var att initiala data före reformen inte var fullständiga, vilket gör att den inte kan utvärderas till alla delar. Riksrevisionen föreslår därför ett antal åtgärder för att komma till rätta med de beskrivna problemen.

Konkurrensverket offentliggjorde den 3 januari sin slutrapport, som på uppdrag av regeringen utifrån ett konkurrensperspektiv skulle följa och analysera omregleringen av apoteksmarknaden. Verket konstaterar att etableringsintresset är stort med tjugo nya aktörer och att det hittills etablerats omkring  200 nya apotek. Åtskilliga nya apotek bedöms också tillkomma. Att alla apotek som togs över från Apoteket AB och de som blev kvar i företaget fortfarande existerar är en onödig uppgift, eftersom det är ett påbjudet obligatorium under tre år. Värt att notera är att samma dag som Konkurrensverket publicerade sin rapport, meddelade en av de nya aktörerna, Åhléns, att de avvecklar sin apoteksverksamhet och lägger ner alla sina apotek utom ett som tas över av Apoteket Hjärtat.

Konkurrensverket förslår i sin rapport ett antal åtgärder, bland annat rörande ägarpolitiken för Apoteket AB, men med en annan utgångspunkt än Riksrevisionen. Konkurrensverkets uppdrag är begränsat och har därför knappast någon betydelse för den fortsatta uppbyggnaden av det svenska apoteksväsendet. Rapporten får dock en politisk genomslagskraft och massmedia delar verkets uppfattning att redan nu se reformen som en framgång. Det är därför beklagligt att Svenska Dagbladet i sin ledare den 5 januari, för fram en sådan uppfattning. Förhoppningen är att tidningen nu gör en analys av apoteksutvecklingen, liknande den som gjordes om försäljningen av de receptfria läkemedlen några dagar tidigare.

Regeringen bör nu tillsätta en utvärderingsgrupp med representation av ekonomisk, medicinsk och farmaceutisk expertis med anknytning till vetenskapliga institutioner, för att beskriva både positiva och negativa konsekvenser av omregleringen av apoteken. Förslagsvis finns det fem områden att studera. Etableringsbilden för apoteken med tonvikt på glesbygden är viktig utgångspunkt. Förändringarna i apoteksverksamheten på sjukhusen har hittills inte fått någon större uppmärksamhet men är av stor betydelse, särskilt avseende sambandet med den öppna vården. Debatten om försäljningen av de receptfria läkemedlen har sannolikt bara inletts.

Från fackligt håll kritiseras den hårdnande personalpolitiken med neddragning av fort- och vidareutbildning med risk för kompetensutvecklingen. Det femte området är ekonomin, både för företagen och för skattebetalarna. Den expansiva fasen måste finansieras, men den största delen av intäkterna är fortfarande skattemedel, vilket inte minst sjukvårdshuvudmännen bör bevaka.