Förvånad över förvåningen över värktabletter

Ja, vad är problemet?

Som synes verkar en oerhört majoritet av ökning av receptfria läkemedel, inkl paracetamol/ibuprofen/etc, ha skett i områden där det varit flera mil till närmaste apotek. Där har man tagit sina Alvedon och Ipren som hade utångsdatum för tre år sedan. Man har spottat i näven och suttit med sprängade huvudvärk. Man har inte fått tag på Ibuprofen när mensmärtorna varit som värst.

Nu har dessa människor plötsligt fått tillgång till detta på ett enklare sätt. Det är inte bara “apoteksombud” med några få askar Ipren inlåsta i ett skåp som folk inte ens vetat om, som har möjligheten att sälja receptfria läkemedel.

Dessutom har priserna, enligt min erfarenhet, påverkats positivt. Jag äter en medicin som ibland ger mig hård mage, och ungefär en gång i månaden har det blivit en Microlax för mig. Nu när jag köpte senast märkte jag att summan var 5 kronor billigare än innan reformen. Det är väl ett bra steg framåt, och fem kronor är trots allt fem kronor.

Apotekstekniker är dessutom utbildade, kompetenta i egenvårdsfrågor och har ju alltid universitets/högskoleutbildade apotekare eller receptarier att fråga om råd.

Och numer är folk så pass “utbildade” om vad dom inte kan ta för läkemedel, och dessutom är informationskanalerna enormt många. FASS klarar vanligt folk av att läsa! Det finns medicinsajter som erbjuder snabba svar. Det finns alltid 1177 att ringa. Det finns Apotekens telefonnummer. Det finns läkarmottagningar och hälsocentraler.

Problemet är inte att försäljningen av receptfria läkemedel har ökat. Problemet är att det är alldeles för få läkemedel som är receptfria, och som får säljas i handeln.

Jag köpte exempelvis Acetylcystein när jag var utomlands för ett tag sedan och hade världen slem-hosta. Kanonbra! Varför är denna receptbelagd i Sverige?

Varför har inte vi rätten att köpa Paracetamol med en liten dos kodein i, som en stor majoritet av världen..? Och kom inte med argumentet “det är beroendeframkallande”. Vi har fler människor beroende av Citodon här i Sveirge än vad människor i ex England är beroende av motsv. Citodon Minor som säljs receptfritt. Jag köpte det på Heathrow nu sist när jag var där, bra att ha när man får migränhuvudvärk.

Vi i Sverige har tyvärr inte tron på att människor faktiskt klarar av att ta egna, rationella beslut. Vi vill att myndigheter, att “samhället”, ska fatta beslut åt oss. Vi tror att “övervakning”, “tillståndsgivning” och “tillsyn” kommer att lösa de få problem som finns med receptfria läkemedel.

Ett klassiskt exempel är beslutet att minska förpackningsstorlekarna av Paracetamol till max 20 st per förpackning. Detta pga alla som försökt ta livet av sig.

Är man så NAIV så att man tror att det beror på förpackningsstorlek, då tror jag att man måste vakna upp. Vill man ta livet av sig så kommer man göra det, oavsett om förpackningsstorleken är på 20, 30, 50 eller 500. Vill man inte det, så blir man bara förbannad över att man minskar förpackningsstorleken men låter priset vara i princip det samma.

TRO på människan, som man gör i de flesta andra länder!

Ge fler människor förskrivningsrätt! (Läs om ex “Nurse Practitioners” och “Physician Assistants” som jag behandlats av när jag hamnat på sjukhus i USA – vilket toppenjobb dom gör, och dom avlastar läkare som slipper behandla halsflusspatienter på akuten (eftersom så många åker till akuten i USA oavsett om problemet är akut eller ej); om samarbete mellan läkare och farmaceuter i Storbritannien. Ge begränsad förskrivningsrätt till psykologer som kompleterar sin utbildning för farmakologi och förskrivningskunskap. Att inte psykologer får skriva ut SSRI t ex är ett hån – det sker i många delstater i USA t ex. UTAN NÅGRA större PROBLEM!

Jag vill helt enkelt säga att allt inte löser sig med “tillsyn”, “kontroll” och en “sträng inställning till läkemedelsförsäljning”. J

Allt kom inte med, blev tydligen lite långt.. fortsättning här;

Jag vill helt enkelt säga att allt inte löser sig med “tillsyn”, “kontroll” och en “sträng inställning till läkemedelsförsäljning”. Jag tror inte beroendet av nässpray ökat speciellt mycket för att det går att köpa på fler ställen, jag tror att fler patienter som är behov av det faktiskt får möjlighet att köpa det när de är sjuka, och slipper bunkra upp när de väl är i närheten av ett apotek om man bor fyra mil från ett apotek normalt sätt.

Ha lite tro på människan! Vad jag vet så har inte självmorden ökat pga mediciner, och vad jag vet så har inte läkemedelsproblemen ökat. Snarare behöver människor inte ta tre år gammal Ibuprofen som står kvar i läkemedelsskåpet när de drabbas av en svår förkylning och har fyra mil till ett apotek och en kilometer till en affär som säljer receptfria läkemedel.

Och det finns alltid någon att fråga om råd; både via nätet och via telefon. Sjukvårdsrådgivningen är, vad jag vet, alltid öppen. Och utnyttjas flitigt.

“Have a little faith in people!”

Vad jag menar med att “läkemedelsproblemet inte ökat” och diverse skrivelser handlar om före och efter apoteksreformen samt dagligvaruhandelsreformen. Och jag vill tillägga att jag i mitt tidigare jobb i hemtjänsten sett mängder av exempel på människor som fått utskrivet en burk med 500 Alvedon/Ibuprofen 1999 och tar det trots att utgångsdatumet var för fem år sedan. Nu kanske inte det är farligt, men jag kan tänka mig att farmakologiskt sätt så minskar effekten när man äter fem-sju år gamla mediciner. Därför tycker jag det är bättre att folk köper en förpackning av Alvedon när de behöver det, och inte bunkrar upp när de väl befinner sig på ett apotek. Resten av världen (i princip är väl fortfarande Sverige bland de länder som har störst förmynderi gällande läkemedel) klarar det, så varför skulle inte vi det? Jag var i ett (modernt) land i Europa för några år sedan och drabbades av världens panikattack (hade drabbats av det en gång förut, men det var flera år sen sist, och inget jag haft problem med regelbundet varken före eller ens drabbats av efteråt). Ringde läkarmottagning och blev kopplad till en läkare(!) som gav mig rådet att gå till närmaste lokala apotek. Där fick jag köpa en liten förpackning av Tiadepona (Bentazepam heter substansen, d.v.s. en svag bensodiazepin – svagare än Sobril t ex, men ändock en bensodiazepin) – UTAN recept. Jag fick köpa tio tabletter, eller om det var 20, iaf så hjälpte det mig, och jag har aldrig haft problem efter det. Det skulle vara Sverige det … både när det gäller att komma i kontakt med läkare så pass enkelt och snabbt, och dessutom kunna köpa en svag bensodiazepin utan recept. Apotekaren berättade att man inte hade något problem med missbruk av denna substans. Jag fick även erbjudande om att köpa Stilnoct om jag hade problem med sömnen, utan recept, men tackade nej. Jag var ju bara ute efter något att bli av med min ångestattack. Och jag ställde mig själv frågan varför folk i det landet klarar av det receptfritt, men varför det inte är receptfritt i det här landet. Tror dock att det har ändrats nu, p.g.a. EU:s inblandning i det landets läkemedelsregler. Men ex Storbritannien har ju förskrivning för farmaceuter, vilket få iofs använder sig av, men som turist är det oumbärligt om man glömt ex en blodtrycksmedicin hemma. Har en vän som fick betablockerare utskrivet av farmaceut under 2010 pga att han glömt ta med sig det i rese-stressen. Så det ser olika ut i olika delar av världen.

Tack för intressant blogginlägg/blogg – även om vi inte har exakt samma åsikter om saker och ting.