God apotekssed är något som jag som farmacevt värnar högt. I takt med att apoteken privatiseras och nya aktörer går in på marknaden blir det än viktigare att vi farmacevter har en gemensam svensk standard som rättesnöre.
1993 introducerade den svenske apotekaren Nils-Olof ”Nippe” Strandqvist, i egenskap av president för FIP (The International Pharmaceutical Federation) Good Pharmacy Practice, GPP, God apotekssed på svenska. Riktlinjerna för GPP uppgraderades fyra år senare och antogs av Världshälsoorganisationen (WHO). Utifrån dessa har ett flertal länder utarbetat egna nationella standard för GPP. Denna standard utgör bland annat en viktig del av nivån på kvaliteten av apoteksservice till apotekskunder.
Med denna stolta historia inom GPP tycker jag att det är sorgligt att vi i Sverige ännu inte har en gemensam nationell GPP-standard för våra apotek. I den bästa av världar skulle den första versionen av ett svenskt GPP-dokument ha varit på plats redan. Det är hög tid att skapa ett svenskt dokument som talar om vad som förväntas av farmacevter och apoteksverksamhet. Jag tycker att ribban bör sättas högt. Det innebär bland annat att farmacevternas information om läkemedel till allmänheten ska vara evidensbaserad och vara i harmoni med övriga hälso- och sjukvården så att det svenska samhällets hälsopolitiska mål kan uppnås.
Fördelarna med att ha en svensk GPP skulle vara många för oss alla som arbetar kring läkemedlet och de som konsumerar dem. Detta är inte minst viktigt när det nu finns en mångfald av apoteksaktörer. För myndigheten kan bedrivandet av förebyggande tillsyn (observera förebyggande) för att säkerställa att regelverk, kvalitetsföreskrifter och krav på apotekens kvalitetsarbete bedrivas. Aktörerna kan lättare harmoniera med patientorganisationernas, myndigheten och övriga hälso- och sjukvårdens krav på god apotekssed.
Riktlinjer för FIP:s GPP är baserade på den farmacevtiska omsorgen. Riktlinjerna rekommenderar upprätthållandet av nationell standard. Det handlar bland annat om att samtliga apoteksfarmacevter har ansvar för att försäkra sig om att den service de erbjuder apotekskunder är av rätt kvalité. God apotekssed är ett verktyg och ett tillvägagångssätt för att uppfylla detta och kan sammanfattas enligt nedan:
– Att farmacevtens främsta mål är apotekskundens välbefinnande.
– Att apoteketsverksamhetens huvudsakliga mål är tillhandahållandet av läkemedel och andra hälsobefrämjande produkter av försäkrad kvalitet, korrekt information och råd till apotekskunder, samt uppföljning av behandlingsresultaten.
– Att farmacevter bidrar till kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, det vill säga att apotekskunder ska få ut så mycket hälsa som möjligt för de pengarna de betalar på apotek.
– Att all verksamhet på apotek är relevant för kunden, är väl definierad och ordentligt kommunicerad till alla inblandade.
Det är viktigt att arbetet med en svensk GPP samordnas så att vi får en nationell standard som myndighet, läkemedelsindustri, patientrepresentanter, apoteksaktörer samt övrig hälso- och sjukvård står bakom. Farmacevter och apoteksverksamhet finns i ett sammanhang där hela hälso- och sjukvården ingår och vi måste arbeta för att vara en stark länk i denna vårdkedja.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Bra Amadou, det har jag efterlyst i flera år. Naturligtvis är det ännu viktigare i dagens situation. Det FIP dokument som antogs 1997 har varit föremål för en genomgripande granskning för att det ska hållas aktuellt och uppdaterat. Ett omfattande referensdokument antogs i september 2009 i Istanbul. Vid årets FIP-kongress i Lissabon kommer man att fastställa det “Statement” som ska ersätta det gamla. Om Sverige ska hålla internationell klass bör vi studera det dokumentet och utforma en svensk nationell standard.
Mycket bra inlägg. Varför försöka uppfinna hjulet på nytt när vi kan ta hjälp av utmärkta riktlinjer? Problemet i Sverige är dock att vi inte har en samlande kraft just nu i professionsfrågan, utan för många. Vem vill ta tag i god apotekssed på riktigt? ApoSoc? SFF? FF? Apotekarsällskapet? Apoteksföreningen? Läkemedelsverket? Alla på en gång?
Riktlinjer behövs och det vore värdefullt om de var baserade på de internationella som inkluderar uppföljning. En ersättningsmodell som belönar uppföljning av behandlingsresultat behövs också. Innan en sån är på plats har vi ingen “pharmaceutical care” i Sverige. Uppföljning ingår nämligen i alla vedertagna definitioner av “pharmaceutical care”. Detta behövs nu.
Tack alla som har hörsammat min efterlysning av en svensk GPP standard.
Andreas Furängen, vd för Apotekarsocieteten, har nu tagit initiativet till en svensk GPP. En arbetsgrupp bestående av personer inom olika delar av farmacin och även från Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och branschorganisationen Sveriges Apoteksförening har nu bildats under Apotekarsocietetens ledning, för att ta fram en standard för svensk farmaci-enade vi stå! Läs gärna mer om detta i Petra Hedboms artikel från 2010-03-30 på lakemedelsvarlden.se.
Tack Astrid för att du har uppdaterat mig på området GPP. Referensdokumentet som antogs i Istanbul och som kommer att faställas vid årets FIP-kongress i Lissabon kommer att underlätta vårt arbete i Sverige avsevärt. Och vi kommer säkert att fortsätta hålla internationell klass, för det vill vi allesammans. Leif och Axel, tack för värdefull input. Ni kommer säkert att kunna få möjligheten att följa GPP-gruppens arbete på nära håll.
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här