Staten och kapitalet

När läkemedelsbolagen nu vänt sin lobbymaskin mot politiker har de medvetet valt s-linjen. Den analysen gör Henrik Brors i dagens DN. Genom att headhunta inflytelserika tjänstemän med s-flagg vill de se till att den framtida apoteksmarknaden ger fortsatt goda vinstmöjligheter, argumenterar han. En möjlig tolkning. En annan är att det helt enkelt fanns duktiga socialdemokrater över.

Nyårsafton 1970. Över en natt stöptes 350 apotekare om från egenföretagare till tjänstemän i Apoteksbolaget AB. Detta var frukten av en politisk önskedröm. Ett fyra hundra år gammalt privilegiesystem gick i graven, och istället började en ny era. Även om många var skeptiska till en början visade det sig snart att det nya systemet hade stora fördelar (läs mer här).

Som Henrik Brors tar upp i sin analys finns i dag många tvärsäkra uttalanden om vad en avreglering skulle betyda: Bättre tillgänglighet, bättre priser, och så favoriten: vi borde sluta sköta Apoteken som i Nordkorea.
Men det finns också många som hävdar motsatsen.

En sak är säker. För företagen har monopolsystemet fördelar. I höstas visade en OECD-rapport att företagen får bra betalt för sina läkemedel i Sverige jämfört med många andra länder, samtidigt som staten får ett bra pris på läkemedelsnotan.  
Därför menar Henrik Brors att företagen headhuntat socialdemokrater som lobbyister, eftersom Ylva Johansson och hennes partikamrater gjort det tydligt att de vill ha monopolet kvar.
Det är självfallet en möjlig tolkning, en helig allians mellan sossar och näringslivet är ju en klassiker. Då menar jag inte bara Ebba Gröns kända rader “Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt
staten och kapitalet, dom sitter i samma båt”. Ett tyngre exempel är samarbetet mellan Wallenbergarna och socialdemokraterna.

En annan mindre konspiratorisk tolkning är att rekryteringen berott på att det efter maktskiftet helt enkelt fanns ett gäng duktiga tjänstemän med god kännedom om det politiska systemet som var öppna för nya möjligheter så att säga.
Det är också rimligt att tänka sig att företagen har det glesast i sitt nätverk på den röda kanten. Det är kanske inte många andra i leden som har ingångar hos allt från Unga Örnar till PRO-cirklar.

Till syvende och sist är monopolets vara eller inte vara, precis som på 60-talet, främst ett politiskt beslut. Och därför tror många av de insatta personer vi talat med att den här gången blir det faktiskt av.