Kommittélistor är bra
? men bara i teorin

Nio av tio läkare angav i den uppmärksammade NEPI/ Gallup-enkäten i höstas att de följer sin läkemedelskom- mittés rekommendationslista. Nu visar dock en uppföljande studie att skillnaderna mellan angivna attityder och faktisk förskrivning är mycket stora.

12 jun 2001, kl 15:56
0

Annons

I höstas genomförde opinionsinstitutet Gallup en enkätundersökning av allmänläkares attityder till läkemedelskommittéernas rekommendationer. Stiftelsen NEPI, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, ansvarade för utformningen av frågorna och Gallups kostnader betalades av läkemedelsföretaget Wyeth Lederle. Resultaten från studien, vars utformning bland annat kritiserats av professor emeritus Folke Sjöqvist (se Läkemedels-
världen 11/00), var mycket positiva ur kommittéernas och landstingens synvinkel. Hela 90 procent av allmänläkarna angav att de följer sin läkemedelskommittés rekommendations-
lista, och ungefär lika många sade sig ha ett stort eller mycket stort förtroende för kommittén. Mer än hälften av läkarna sade sig känna ansvar för läkemedelskostnaderna.

Attityd och verklighet
Attityderna till fyra ekonomiskt tungviktiga läkemedel undersöktes också i enkäten (Losec och Lanzo respektive Seloken ZOC och Tenormin). Nu har NEPI jämfört dessa resultat med den faktiska förskrivningen av de aktuella medlen från samtliga läkare. Resultaten kommer inom kort att publiceras i en rapport.

? Jämförelsen visar på anmärkningsvärt stora skillnader mellan angivna attityder och faktisk förskrivning, säger Arne Melander, professor och chef för stiftelsen NEPI.

I elva av landets landsting angav en majoritet av läkarna i Gallupundersökningen att de föredrog det billigare Tenormin framför Seloken ZOC. Det senare förskrevs dock betydligt oftare i nio av dessa landsting.

Diskrepansen mellan attityder och förskrivning visade sig ännu större i valet mellan Losec och det billigare preparatet Lanzo. I hela 18 av 20 redovisade landsting sade sig majoriteten av läkarna föredra Lanzo, men i samtliga landsting förskrevs ändå Losec i väsentligt större omfattning. I fyra landsting (Västra Götaland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten) var förskrivningen av Losec 8?18 gånger så hög som av Lanzo.

? Ändå är ju Losec-Lanzo-problemet något som många kom-mittéer börjat ta tag i, till och med genom kampanjer till allmänheten. Om man hade uppnått en fullständig övergång från Seloken ZOC till Tenormin och från Losec till Lanzo hade man kunnat spara 270 miljoner kronor per år i Sverige.

? Det är dystert att läkemedelskommittéernas arbete inte fått större genomslag. Uppenbarligen är det betydligt lättare att ändra attityder än reella förskrivningsmönster, säger Arne Melander.

Örebro föredöme
Undersökningen visar på vissa skillnader mellan landstingen, något som enligt Arne Melander också i viss mån speglar skillnader i ?aktivism? mellan de olika kommittéerna.

?I Örebro har kommittén fun-nits länge och jobbat utåtriktat vilket också gett resultat. I de nybildade regionerna Västra Götaland och Skåne är kommittéerna däremot nya och kanske ännu inte inkörda, vilket kan förklara att man ännu inte sett några större genomslag för vissa rekommendationer.

Alla kommittéer har dock enligt Arne Melander ett hästjobb framför sig.

? Inte minst krävs ett aktivt fältarbete där apotekarna i kommittéerna bör ha en nyckelroll. Upprepningskampanjer behövs säkert ofta och varför inte utnyttja samma marknadsförings- teknik som industrin.

Flera förklaringar
Rapporten pekar på flera förklaringar till skillnaderna mellan attityd och faktisk förskrivning. En är att många läkare ? trots att man som enkäten visade har en uppriktig vilja att ta ansvar för läkemedelskostnaderna ? har bristfällig information om kostnadskonsekvenserna av olika behandlingsalternativ.

Realistiska prisjämförelser är svårgenomförbara med de verktyg, främst FASS och Läkemedelsboken, som står till förfogande. NEPI föreslår därför bland annat att listor med prisjämförelser uttryckta i kronor per definierad dygnsdos tas fram (se även sidan 12).

En annan förklaring till skillnaderna mellan attityder och förskrivning kan vara att endast distriktsläkare deltog i enkäten, medan förskrivningsanalysen gällde recepten från samtliga läkare i respektive område.

? En tidigare NEPI-studie från Växjö visade att distriktsläkare i högre grad än andra läkare följer kommittérekommendationerna, även om många verkar tro att motsatsen gäller. En del av skillnaden mellan attityd och beteende kan alltså bero på att sjukhus- och privatläkare har en lägre följsamhet till listorna, säger Arne Melander.

Tidig bedömning viktig
Enkäten innehöll också ? vilket kritiserats från flera håll ? en fråga om det vid studiens genomförande ännu inte lanserade preparatet Nexium. De flesta läkare visade sig redan ha en bestämd uppfattning om medlet, trots att det alltså ännu inte bedömts av läkemedelskommittéerna. säger Arne Melander.

? Detta visar att det är mycket viktigt att kommittéerna så tidigt som möjligt gör en bedömning av nya preparat, inte minst av de medel som kan tänkas få en omfattande försäljning.