Göran Alsterlind, konsult med inriktning på hälso- och sjukvårdsfrågor, är positivt inställd till en utökad verksamhet med förebyggande läkemedelsbehandling.
? Egentligen borde all sjukvård vara inriktad på att arbeta mer förebyggande. Det är tragiskt att folk ska behöva bli sjuka innan de får hjälp. Dagens sjukvård är uppbyggd utifrån akutvårdens behov. Något som har fått konsekvensen att vi har onödigt många patienter med kroniska sjukdomar.
Rädslan att läkemedelsindustrin ska tjäna mer pengar får inte stå i vägen för att människor ska få bättre förebyggande behandling, menar han. Redan idag använder vi läkemedel för att förhindra att vi ska drabbas av sjukdomar.
? Vi gör det till exempel genom att ta mediciner mot hypertoni som i längden kan resultera i infarkter och ökad belastning av njurar och hela organsystemet. Det är en allmän uppfattning att det är riktigt att använda läkemedel för att förebygga högt blodtryck och dess följdsjukdomar. Det finns en rad områden i den medicinska litteraturen som stödjer uppfattningen att det är riktigt att ta mediciner för att förhindra nya sjukdomar. Samtidigt finns det exempel där sådan behandling kan ifrågasättas, på grund av dålig effekt, till exempel vid urkalkning av skelettet.
Etiska frågeställningar
Nya landvinningar inom den medicinska vetenskapen har gett oss kunskaper som skapar många besvärliga etiska frågeställningar.
? Det sker stora hormonella förändringar i kroppen när vi åldras. Mycket av det kan vi korrigera genom att tillföra olika ämnen. De som idag är nyfödda har möjligheter att leva ett avsevärt längre liv än de som redan är gamla. Frågan är om vi i förebyggande syfte ska ge behandling för att folk ska få bättre livskvalitet och längre liv, eller om vi ska acceptera åldrandet som en naturlig process.
Att ta piller i flera år för att förebygga ohälsa fast vi inte är sjuka är en utveckling som för många kan te sig skrämmande. Samtidigt kan de positiva effekterna på hälsan bli så stora att vi inte kan bortse från våra möjligheter.
? Om vi börjar i tid kanske vi inte behöver använda läkemedel i så stor utsträckning. Det finns andra metoder. Samtidigt tycker jag att denna utveckling har stöd i WHO:s devis om att skapa hälsa för alla. Den går ut på att vi ska utöka livslängden och samtidigt förbättra livskvaliteten under de år vi lever.
De allt kortare patenttiderna på nya läkemedel har gjort att det blir mer angeläget att snabbt få ut nya och bättre mediciner på marknaden, menar Göran Alsterlind.
? Det gör att risken för att göra misstag ökar, till exempel genom att läkemedel används med bredare indikation än vad de borde. En mer positiv konsekvens är att de snabbare blir tillgängliga till lägre pris i länder med sämre ekonomi.
Den medicinska forskningen visar att det finns anledning att plädera för förebyggande medicinering inom en rad områden.
? Om vi tittar på dagens sjukdomspanorama är det viktigt att kunna förebygga alla kroniska och livshotande sjukdomar, till exempel cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom finns det stort behov av att ta fram nya antibiotika mot olika infektioner. Sedan har vi de stora folksjukdomarna där förebyggande behandling skulle kunna förbättra folkhälsan. Det gäller till exempel hypertoni, allergi och diabetes. Men det går att göra mycket för att motverka utvecklingen av dessa sjukdomar utan att använda läkemedel. Samhället skulle tjäna mycket pengar på lång sikt om det arbetade mer förebyggande. Tyvärr finns det inga ekonomiska incitament för att tänka långsiktigt. Vi måste komma ifrån den ökande ?räknenissementaliteten? och basera våra handlingar på en humanitär syn om att människans liv är okränkbart.
Påverkar försäkringen
Göran Alsterlind spår en utveckling där försäkringsbolagen i framtiden har synpunkter på försäkringstagarnas medicinering, till exempel att de får lägre premier om de förbinder sig att använda vissa läkemedel.
? I USA finns redan en företeelse som går under benämningen ?Health Maintenance Organization?, och har vuxit under 90-talet. Det är ett samarbete mellan försäkrings- och vårdlevererande bolag. Bland annat är de inriktade på förebyggande behandling för att minska antalet höga sjukvårdsräkningar, till exempel genom att ta fram olika träningsprogram. Än så länge har det inte gått så långt att de kräver förebyggande medicinering. Däremot har organisationerna kontrakt med flera läkemedelsförsörjningsorganisationer, Pharmaceutical Benefits Managers, om att leverera läkemedel till patienterna, till exempel via telefon- och Internetapotek. USA ligger flera år före oss när det gäller att förstå vikten av en nära kontakt med patienten vid förebyggande behandling.
Håkan Mandahl, vice vd på Läkemedelsindustriföreningen, menar att det finns mycket att tjäna på förebyggande läkemedelsbehandling.
? Men det är ju inte alltid landstinget som sparar pengar utan det kan ofta vara andra delar av samhället. Det leder till exempel till stora kostnader om en yrkesverksam person blir utslagen i perioder på grund av migrän. Samtidigt är inte läkemedel det enda saliggörande. Andra insatser kan vara minst lika viktiga. Jag tror inte på en utveckling som går ut på att duscha samhället med mediciner.
Samtidigt påpekar Håkan Mandahl att meningarna inom det medicinska skrået går i sär vad gäller effekten av förebyggande läkemedelsbehandling.
? Det finns mer empiri än forskning i det här fallet. En uppfattning är att det kan ge god effekt i det enskilda fallet, men att det inte är motiverat med massbehandling. Risken med svåra biverkningar vid långtidsbehandling tror han är hanterbar.
? De brukar uppträda tidigt i en behandling, och då är det viktigt att patienten tar kontakt med läkaren och får ett nytt läkemedel. Efter en tid vänjer sig kroppen vid substanserna. Ett problem är de så kallade sena biverkningarna som kan dyka upp först efter 5-6 år. Blodproppsbildning för patienter som använder p-piller är ett exempel. Samtidigt är det inte speciellt vanligt vid behandling av de vanligaste folksjukdomarna.
Piller hela livet
Lena Westin, som är chef för Kilen, Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa, är betydligt mer rädd för att patienter som under lång tid tar läkemedel i förebyggande syfte ska råka ut för ovälkomna biverkningar.
? Vi vet ännu för lite om vilka långtidseffekter och biverkningar som kan uppträda efter flera års användning. Innan det kan bli aktuellt måste vi bli bättre på att ge mer specifik och individuell behandling.
Hon befarar att en ökad läkemedelsanvändning i förebyggande syfte gör att samhället inte satsar tillräckligt med resurser på alternativa terapier och till exempel hälsosamma bostäder, god mathållning och minskade klassklyftor som, enligt henne, har positiva effekter på folkhälsan.
? Jag är oroad över den utvidgade användningen av läkemedel som vi har sett den senaste tiden. Är hela livet en sjukdom som ska behandlas av läkemedel? Skräckscenariot blir att vi tar piller från vaggan till graven.