Dagens patienters preferenser och problem när det gäller information om läkemedel är väl kartlagda. De föredrar muntlig information framför trycksaker och internet. De har ofta svårt att uppfatta vad som sägs om behandlingen och att förstå medicinsk text.
Apotekens information är uppskattad och kompletterar receptens
och förpackningarnas lapidariska anvisningar respektive alla svårförståeliga bipacksedlar. Tidningen Apoteket är anpassad och populär, men mindre än en femtedel av innehållet handlar om läkemedel.
Läkemedelsföretagen har efter succén med Patient-FASS utvecklat behandlingsråd och patientfora på internetsajter för olika sjukdomar. Denna typ av information efterfrågas alltmer.
Landsting och läkemedelskommittéer talar allt oftare via broschyrer och annonser direkt till patienterna. Nyligen utgavs en patientversion av Stockholms baslista, den så kallade Kloka listan. Hur och när den ska användas är oklart. En läkemedelskommitté i Stockholm och Apoteket AB har producerat en rolig affisch för bättre läkemedelsanvändning. Dess uppmaning ?Tänk på: En sparad krona på läkemedel ger en extra krona till övrig sjukvård ?är vilseledande. Den bör tas bort bland annat i skenet av läkarnas förslag om tjugoprocentiga löneökningar. Patienter tänker själva.
Förvaltningsbunden information till patienter om val av varumärken ger läkemedelsföretagen argument för införandet av konsumentreklam för receptbelagda läkemedel. Det är olyckligt för en sådan har mig veterligen inte visats leda till bättre hälsa för konsumenterna. Däremot bör osubventionerade receptbelagda läkemedel få marknadsföras som receptfria. Reklamens motvikt är därvid den personliga utgiften.
Viktigast för patientens läkemedelsanvändning är som sagts muntlig information, särskilt när denna utvecklas till samtal. Det största hindret för denna utveckling är bristen på tid och utbildning hos berörd personal. Kommunikationen utgår alltför lite från patientens situation, erfarenheter och syn på läkemedel. Men dennes aktiva medverkan ? concordance på fackspråk ? leder till bättre behandlingsresultat.
Stora investeringar på patientinformationens område behövs om dess betydelse skall öka. De kan endast åstadkommas om läkemedelsföretagen och de offentliga institutionerna samverkar. EU-kommissionen föreslog nyligen att företagen under en femårig försöksperiod, efter förfrågan från patienter, får informera om läkmedelsbehandling av diabetes, AIDS och astma/kronisk bronkit. Samtidigt utarbetar kommissionen regler för ?Good Information Practice ?Ett första steg?