Enligt studien vid Harvards medicinska högskola i Boston, USA, differentieras den ena typen av stamceller i nervceller och gliavävnad i hjärnbarken medan andra grupper av stamceller fortsätter att vara odifferentierade.
Tidigare har forskare identifierat neurala stamceller på en rad ställen i tidig utveckling av centrala nervsystemet. Man har dock inte vetat om dessa populationer representerar samma cellinje eller vilken fysiologisk roll de har i human utveckling av CNS.
Det var utgångspunkten till den aktuella studien. Forskarna injicerade humana neurala stamceller laddade med 5-bromo-2-deoxyuridin (BrdU) i den vänstra laterala sidoventrikeln på tre apfoster i 12-13:e veckan. Graviditeten fick fortsätta i ytterligare en månad då de flesta nervceller i hjärnbarken blivit kompletta. Sedan togs fostren bort och deras hjärnor analyserades.
Trots att de humana neurala stamcellerna var besläktade kunde de delas in i två subpopulationer. Den första typen verkar vara involverad i differentieringen av nervceller och gliavävnad som bidrar till utvecklingen av hjärnbarken. Den andra gruppen av stamceller tenderade att vara kvar i ventrikeln, kanske för användning i delar av hjärnan som utvecklas senare.
Vissa forskare är dock skeptiska till resultaten och menar att fyra veckor mellan injektion av stamceller och den histologiska analysen är för kort tid.
Men forskarna vid Harvard är övertygade om att resultaten kommer att bana väg för ytterligare framsteg. Det är första gången som apor har använts i stamcellsforskning och forskarna tror att man en dag ska kunna behandla enkla genetiska sjukdomar genom att injicera friska stamceller som har den saknade genen. Resultaten visar också att neurala stamceller från donatorn verkar tolereras väl av värdens immunsystem.
LANCET 2001;358:303