? Jag skulle föredra att vi hade en genuint oberoende finansieringskälla. Som det är nu har vi blivit helt beroende av att läkemedelsindustrin köper våra verktyg och tjänster. Om den slutar att göra det måste vi slå igen, säger UMC-chefen professor Ralph Edwards.
Trots att den affärsdrivande verksamheten inte är och aldrig varit WHO-centrets huvudsyfte har den varit en förutsättning för UMC:s snabba expansion och nya arbetsuppgifter under senare år. Under hela 1990-talet utgjorde det statliga anslaget ? som minst 1,5 och som mest 2,5 miljoner kronor under ett år ? en krympande andel av intäkterna.
Men att UMC över huvud taget började sälja sina produkter var faktiskt en slump. Det började 1981 med att en delegation från ett stort internationellt läkemedelsbolag besökte WHO-centret i dess dåvarande lokaler vid Läkemedelsverket.
? De blev eld och lågor när de fick höra talas om vårt Läkemedelsregister. Hur mycket skulle det kosta att få köpa det? undrade de. Vi hade ingen aning, men drog till med 5 000 kronor. Det visade sig att de tyckte att 5 000 kronor var för litet och i stället fick vi 25 000 kronor för uppgifterna, minns Sten Olsson med ett skratt som då skötte affärsförhandlingen.
Dominerande inkomstkälla
Läkemedelsregistret innehåller namnen på alla läkemedel som förekommit i biverkningsrapporterna som lämnats in till WHO-centret. Det innehåller för närvarande mer än 41 000 läkemedelsnamn och de nästan
9 000 kemiska substanser som ensamma eller i kombination ingår i dem. Varje år utökas registret med cirka 2 000 nya läkemedelsnamn.
? Det finns ingen motsvarighet till vårt läkemedelsregister och nästan alla forskande läkemedelsföretag prenumererar på det. De behöver uppgifterna när de lägger upp kliniska prövningar. Genom dem kan de hålla koll på vilka ytterligare läkemedel patienterna i prövningarna står på, säger Sten Olsson.
Försäljning av Läkemedelsregistret är i dag UMC:s dominerande inkomstkälla. Den svarar för cirka 80 procent av UMC:s totala årliga intäkter på 25 miljoner kronor. Övriga intäkter kommer från försäljning av WHO:s biverkningsterminologi, specialsökningar i databasen för företags och forskares räkning och biverkningskursen med mera.
Påtryckningar har förekommit
Det var på förslag av en statlig utredning som fortsatta statliga anslag till UMC upphörde vid årsskiftet. Utredningen hade kommit fram till att övriga intäkter var fullt tillräckliga för verksamheten.
Ralph Edwards framhåller att det växande ekonomiska beroendet av läkemedelsindustrin aldrig ska få påverka UMC:s oberoende och leda till att det ger vika för påtryckningar från finansiärerna om vad det bör och inte bör rapportera. Sådana påtryckningar har förekommit.
? För några år sedan gick ett läkemedelsföretag så långt att de uppvaktade både oss, WHO-chefen i Genève och redaktören för en ledande medicinsk tidskrift för att försöka få en rapport om en biverkningssignal för ett av deras läkemedel stoppad. De lyckades inte. Vi ska aldrig stoppas från att publicera de viktigaste sakerna, säger Ralph Edwards.