Det är inte ovanligt, snarare tvärtom, att läkemedel med samma aktiva substans, kan ha olika information i FASS-texter, produktresuméer och bipacksedlar.
Det kan bli förvirrande inte minst för patienter som under många år kanske använt samma preparat.
? Men det kan nog vara förvirrande för en del läkare också, menar Anita Finne Grahnen på Läkemedelsverket.
Inför höstens genomförande av beslutet om generell substitution har Läkemedelsverket nu i ett observandum riktat uppmärksamhet på det här förhållandet.
Ett exempel är atenololpreparat. Indikationerna i FASS-texten är fler för originalpreparatet Tenormin än för de generiska substanserna, medan kontraindikationerna i bipacksedlarna är många fler för de generiska preparaten.
Olika terapitraditioner
Skälet till det här har med proceduren för godkännande att göra.
De generika som finns idag har originalpreparat som godkändes före 1992, då det krävdes en produktresumé i varje land. Innehållet i dessa skiljer sig åt beroende på olika terapitraditioner och olika syn på gränsdragning mellan kontraindikationer och varningar.
Produktresumén för ett generikum är en sammanställning av innehållet i originalets olika nationella resuméer. Vanligast är, som i exemplet med atenololpreparat, att antalet indikationer och kontraindikationer skiljer sig åt, eftersom EU-kommissionen har som princip att acceptera färre indikationer och fler kontraindikationer hos ett generikum.