Sedan 1999 driver apoteksgruppen i Västerbotten ett projekt för att förbättra kvaliteten på recept. Apotekscheferna var eniga om att många recept var otydligt skrivna och svårtolkade. Det ledde till säkerhetsproblem, slöseri med tid och irritation för farmacevter, läkare och patienter.
Vecka 11 varje år sedan 1999 rapporterar farmacevterna i landstinget om recept som kräver kontakt med förskrivaren före expediering. På den blankett som används kan de bland annat ange varför receptet inte kunde expedieras utan problem och hur lång tid det tog att åtgärda. Utifrån resultaten första året spreds information till samtliga läkare i Västerbotten om hur recept kan skrivas tydligare.
? Andelen problemrecept minskade de två följande åren, men inte så mycket, säger Jan-Erik Ögren, apotekschef på sjukhusapoteket i Skellefteå.
E-recept gjorde susen
Den stora förändringen kom när e-recept infördes under 2001, först i Skellefteå och sedan i hela Västerbotten. Från 2001 till 2002 sjönk andelen recept som krävde kontakt med förskrivaren från 0,71 procent till 0,43. Under en vecka i år spenderade landstingets farmacevter 18 timmar på att ta hand om problemrecept, jämfört med 25 timmar för ett år sedan.
? Den stora förbättringen anser vi i första hand beror på e-recepten, säger Jan-Erik Ögren.
? Det ligger ju både i läkarens och apotekets intresse att problemen är så få som möjligt eftersom de tar tid för båda parter att lösa.
För närvarande skickas strax under hälften av alla recept i Västerbotten på elektronisk väg. Det är bra jämfört med de elva procent som gäller för riket som helhet. De enda landsting som kommit längre är Norrbotten och Blekinge.
Felkällor försvinner
Recept blir ofta otydliga på grund av att doseringen som angivits är fel eller saknas, att mängden inte framgår, att fel blankett har använts eller att läkemedlets namn inte går att läsa. Läkare kan också behöva kontaktas vid problem med interaktion. Med e-recept försvinner vissa fel som oläsliga siffror och att underskrift eller namnförtydligande saknas. Andra fördelar är att det blir nästan omöjligt att förfalska recept, patienten kan få en aktuell läkemedelslista och det går snabbt och enkelt att förnya recept.
Den tid som blir över när recepten hanteras smidigare kan läggas på en bättre dialog med patienterna. Jan-Erik Ögren hoppas att farmacevterna ? i samförstånd med lokala läkare ? ska kunna hjälpa till med uppföljning av behandling. När patienterna kommer med itererade recept kan farmacevten passa på att fråga om medicineringen hjälper och hur anvisningarna följs. Vid problem kan man sedan hänvisa vidare till läkare eller sjuksköterska.
Enligt Jan-Erik Ögrens beräkningar skulle en motsvarande förbättring i landet som helhet spara arbete motsvarande tio heltidstjänster ? tio farmacevttjänster som kan användas till vettigare saker.
