Oavgjort mellan gamla och nya läkemedel mot hypertoni

I den svenska Stop-2 ingick 6 614 patienter (varav två tredjedelar kvinnor) i åldern 70?84 år med hypertoni (_180/_105 mm Hg systoliskt/diastoliskt blodtryck). Patienterna randomiserades till att få antingen konventionell behandling  (50 mg atenolol, 100 mg metoprolol, 5 mg pindolol eller 25 mg hydroklorotiazid plus 2,5 mg amilorid dagligen) eller ACE-hämmare (10 mg enalapril eller […]

4 jun 2002, kl 18:24
0

Annons


I den svenska Stop-2 ingick 6 614 patienter (varav två tredjedelar kvinnor) i åldern 70?84 år med hypertoni (_180/_105 mm Hg systoliskt/diastoliskt blodtryck). Patienterna randomiserades till att få antingen konventionell behandling  (50 mg atenolol, 100 mg metoprolol, 5 mg pindolol eller 25 mg hydroklorotiazid plus 2,5 mg amilorid dagligen) eller ACE-hämmare (10 mg enalapril eller 10 mg lisinopril dagligen) eller kalciumantagonister (2,5 mg felodipin eller 2,5 mg isradipin dagligen).
Patienterna följdes i fem år. Efter den inledande dostitreringsperioden kom patienterna på återbesök två gånger per år. Fatal stroke, fatal hjärtinfarkt och annan fatal kardiovaskulär sjukdom fastställdes. Analys skedde enligt principen ?intention to treat?.
Sänkningen av blodtrycket var likvärdig i de tre grupperna och risken för totalmortalitet, kardiovaskulär mortalitet samt hjärt-kärlsjukdom var likvärdig i de tre grupperna. Dock fanns en signifikant lägre risk för hjärtinfarkt i ACE-hämmargruppen jämfört med kalciumantagonistgruppen. Biverkningar var vanliga. Ankelödem rapporterades för 25 procent av patienterna i kalciumantagonistgruppen och torrhosta hos 30 procent i ACE-hämmargruppen.
Studien bekräftar att även äldre över 70 år med hypertoni har medicinsk nytta av blodtryckssänkning. Författarnas slutsats är att eftersom gamla och nya läkemedel är medicinskt likvärdiga så bör val av terapi baseras på andra faktorer såsom kostnader, biverkningar och annan sjukdom som kan påverka terapin.
Ett problem i utvärderingen av resultatet är att 46 procent av deltagarna hade mer än ett hypertoniläkemedel vid sista besöket som ingick i studien. Men 62 procent av patienterna som fick konventionell behandling stod kvar på den terapi de randomiserats till. Motsvarande siffror för kalciumantagonister och ACE-hämmare var 66 respektive 61 procent.
I ledarkommentaren understryks att många gamla med hypertoni har andra svåra sjukdomar och ofta redan står på åtskilliga läkemedel. Att addera ytterligare farmaka kanske inte alltid ger en total pluseffekt. Förskrivare och patient måste överväga hur negativa biverkningarna av hypertonibehandling är för den enskilde.
Med tanke på kostnadseffektiviteten har åsikten att tiaziddiuretika bör vara förstahandsval för äldre med hypertoni stärkts med Stop-2, skriver ledarskribenten.
Studien sponsrades av nuvarande AstraZeneca, Novartis och MSD.
The Lancet 1999;354:1751?6, 1744?5