En central uppgift för läkemedelskommittéerna är att förse läkarna med den information som krävs för en ändamålsenlig läkemedelsförskrivning. Olof Edhag understryker i sin högaktuella läkemedelsutredning att elektroniska förskrivarstöd är verktyg som har ett stort värde i detta sammanhang och bör införas.
Komplex vardag
Ett av landets mer ambitiösa projekt med denna inriktning är Stockholms läns landstings förskrivarstödssatsning Janus, som initierades 1996 av det centrala läkemedelsexpertorganet LÄKSAK i nära samarbete med Karolinska institutet.
Bakgrunden är förskrivarnas alltmer komplexa vardag med ständigt nya läkemedel och behandlingsrekommendationer att ta ställning till, mer pålästa patienter samt en omfattande marknadsföring av läkemedel till läkare och allmänhet; en utveckling som gör att läkarnas behov av kvalitetssäkrad och lättillgänglig information rimligtvis ökar.
Satsningen kan också ses som ett försök att uppnå en mer rationell läkemedelsanvändning mot bakgrund av läkemedelsutgifternas allt större del av den totala vårdbudgeten och landstingens begynnande övertagande av ansvaret för denna nota.
Huvudspåret i Janusprojektet är att utveckla ett förskrivarstöd för persondatorer som integreras med läkarnas journalföringssystem. Man arbetar dock även med att ta fram andra förskrivarhjälpmedel, till exempel en handdator och en WAP-telefon.
Ett annat sidospår är det webbaserade utbildningsprojektet Pharmapac, som idag primärt vänder sig till Karolinska institutets medicinarstudenter.
? På sikt hoppas vi att detta utmynnar i en modell för utbildning av allmänläkare. Projektet kan på så sätt bli en del i ett framtidsscenario där landstingen på ett bättre sätt än idag bidrar till att ge läkarna producentobunden fortbildning, säger Lennart Jacobsson, projektledare för Janus.
Omfattande databas
Förskrivarstödet består av tre integrerade delar; ett förskrivningsprogram (?klient?), en webbsajt och underliggande databaser med producentobunden läkemedelsinformation.
Förskrivningsprogrammet är kompatibelt med de datorbaserade journalföringssystem som används inom Stockholms läns landsting och hämtar grundläggande information om patienten därifrån (namn, personnummer, labvärden, läkemedelslista med mera). På motsvarande sätt förs läkemedel som lagts till i Janussystemet automatiskt in i journalen.
Programmet är även länkat till en databas med bland annat Apotekets varuregister, Läkemedelsverkets substansregister, FASS inklusive dess biverkningsdata och bildregister över tabletter och kapslar med mera.
Stöd ? inget hinder
Programmet, som främst är tänkt att användas av läkaren i förskrivningsögonblicket, har åtskilliga finesser. En databas med kortfattade behandlingsriktlinjer som kvalitetsgranskats av LÄKSAK:s expertgrupper finns till exempel att tillgå. Klienten varnar också för potentiella interaktioner mellan preparat, eller om ett visst medel är olämpligt vid graviditet eller amning. Det är också lätt att se om ett visst preparat finns med på läkemedelskommitténs rekommendationslista.
? Läkarens slutliga bedömning väger dock tyngst i alla lägen. Programmet skall vara ett stöd och inget hinder för en viss förskrivning, säger Marie Eliasson, projektledare för Janusprojektets pilotdrifter.
Webben komplement
Programmet tillåter också att man lagrar vanligt förekommande recepttyper, och har en funktion för elektronisk receptöverföring till apotek. Recepten som läkaren skriver lagras i en krypterad receptserver, som kan ge förskrivaren feedback om sitt förskrivningsmönster. Information från denna server är tänkt att i framtiden föras över till ytterligare en databas där den i avidentifierad form kan användas för forskningsändamål av Karolinska institutets forskare. Janus kan också lagra behandlingsuppföljningar och även denna information kan avidentifierad föras över till forskningsdatabasen.
Janusprojektets webbplats är tänkt som ett komplement till förskrivarprogrammet. Här finns bland mycket annat en medicinsk nyhetsfunktion och en anslagstavla med kortfattade referat av aktuell litteratur inom läkemedelsområdet.
På Januswebben finner man också mer detaljerade motiveringar till de kortfattade behandlingsrekommendationerna som man når via klienten. Sajten utgör dessutom en portal för kvalitetsgranskad läkemedelsinformation och rymmer bland annat hemsidor för länets läkemedelskommittéer.
Permanent drift
Janus utvärderades i ett pilotprojekt på neurologiska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm under fjolåret. Pilotdriften bekräftade i stora drag Janussystemets medicinska och tekniska funktionalitet, och därför har pilotprojektet nu övergått i permanent drift.
Störst nytta upplevde läkarna med de automatiska stödfunktionerna som interaktionsvarningar och baslisterekommendationer samt tillgången till FASS och läkemedelsbilder. Webbfunktionen utnyttjades minst, men upplevdes i gengäld mycket tillfredställande när den väl kom till användning.
Styrning på kostnader
I pilotdriften på Ersta sjukhus användes Janus i samband med utskrivning från slutenvård och i viss öppenvårdsverksamhet. Överläkaren och neurologen Beth von Schreeb är en av de som deltog i provverksamheten.
? Det har varit lätt att använda Janus trots att jag personligen har en mycket begränsad datorvana. Inte minst delen om läkemedelsinteraktioner har varit värdefull och konkret lett till att jag fått överväga dosjusteringar i flera fall.
? Den tydliga markeringen av baslistepreparat är också värdefull och bidrar till en ökad kostnadsmedvetenhet. Från mitt perspektiv som verksamhetschef har det faktum att systemet ger en viss möjlighet att få styrning på läkemedelskostnaderna varit av värde, säger Beth von Schreeb.
FASS i fickan
De andra Janus-tillämpningarna är verktyg som i grunden hanterar samma information som ?desktop-Janus?, men som delvis riktar sig mot andra målgrupper. Man har till exempel utvecklat en applikation för en dator i miniräknarstorlek, som i första hand är tänkt som ett hjälpmedel för slutenvårdsläkare vid ronder eller andra situationer där en större dator inte finns tillgänglig.
Handdatorn kan liknas vid en ?FASS på fickan? och innehåller vissa av funktionerna i förskrivarstödet. Information om interaktioner, biverkningar och rekommenderade läkemedel kan lätt nås vid patientens sängkant via minidatorn, men den kan inte användas för att skriva ut recept. Handdatorn testas nu av Ersta-läkarna på deras ronder, samt av studenter, allmänläkare och andra sjukhusläkare. En utvärdering av denna provdrift väntas vara klar i maj.
Recept via WAP-telefon
Inom projektet arbetar man också med att göra Janus tillgängligt via WAP-teknologin. Den tilltänkta målgruppen är framför allt förskrivare som ofta gör hembesök hos patienter.
En första version av tjänsten har testats av en användargrupp. Till skillnad från handdatorn klarar WAP-telefonen förskrivning av recept och elektronisk överföring av dessa till apotek.