Epiduralblockad och lustgas används mest

Epiduralblockad används idag vid drygt var fjärde förlossning och metoden anses säker även om få kontrollerade studier har gjorts.

20 jun 2002, kl 13:52
0

Annons

Metoderna för farmakologisk smärtlindring under förlossning har varierat kraftigt under de senaste 25 åren. Före 1973 fanns ingen nationell statistik och användningen av petidin började registreras först 1983. Under de första decennierna av sjukhusförlossning var lustgas och senare även petidin de vanligaste formerna av smärtlindring.

Epiduralblockaden, som kom i början av 70-talet, är en form av regional nervblockad och innebar ett stort steg mot effektiv smärtlindring vid förlossning. Användningen har, med undantag för en nedgång under andra halvan av 80-talet, ökat kontinuerligt och behovet av andra smärtlindringsmetoder har därför minskat. En bidragande orsak till det kan också vara att man idag använder mer varierade förlossningsställningar. Om kvinnan föder stående, som blir allt vanligare, är det tekniskt svårt att ge bedövningar som injiceras i bäckenbotten vid utdrivningsskedet. Det gäller till exempel pudendusblockad som bedövar pudendusnerven och därmed bäckenbotten.

Paracervikalblockaden är en annan form av nervblockad för bäckenbotten som inte har varit lika populär som epiduralblockaden. Det beror främst på att den bara ger smärtlindring under öppningsskedet samt att den ökar risken för långsam hjärtfrekvens hos barnet.

Lustgas minskade i samband med att epiduralbedövning blev vanligare, men användningen har åter ökat under de senaste åren.

Få studier på epiduralblockad

Epiduralbedövning anses säker för kvinnan och barnet, men olika former av biverkningar har rapporterats främst hos mamman. Det är till exempel blodtrycksfall, illamående, kräkningar, långdragen förlossning, ökad frekvens av kejsarsnitt samt huvudvärk och ryggvärk.

Ett 50-tal randomiserade studier har publicerats där man har jämfört olika doser av det använda läkemedlet (vanligen bupivakain), skillnader mellan olika typer av läkemedel (bupivakain kombinerat med klorprokain eller en opiat, med eller utan adrenalin) samt olika administrationssätt.

I Cochrane Library, som innehåller systematiska referenser till kontrollerade studier, finns tolv randomiserade studier på epiduralblockad varav sex kontrollerade. Sammanfattningsvis visade studierna att epiduralbedövning gav effektivare smärtlindring än metoderna i kontrollgrupperna. När epiduralbedövning endast gavs under öppningsskedet fanns ingen skillnad i antalet för-lossningar där man använde sugklocka medan det var vanligare vid bedövning under utdrivningsskedet. Det fanns ingen skillnad i antalet kejsarsnitt mellan grupperna, vare sig totalt eller på indikationen värksvaghet. Studierna visade däremot på andra effekter som längre öppningsskede, längre utdrivningsskede samt ökad användning av oxytocin som ges för att stimulera värkarbete.

Lennart Nordström, överläkare vid kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm, menar att det är anmärkningsvärt att det har gjorts så få kontrollerade studier på en metod som används så mycket och som är så accepterad.

? Studier på effekten av olika preparat visar att det finns stora möjligheter att minska epiduralbedövningens biverkningar genom testa olika kombinationer med hög eller låg dos lokalbedövning, säger han.

Äldsta metoderna

Lustgas har använts som smärtlindring under förlossning i mer än 100 år. Fördelen är att värkarbetet inte påverkas, att effekten är kortvarig och lätt att kontrollera. Nackdelen är att den ger begränsad smärtlindring.

Sedan slutet av 1940-talet har petidin varit den mest använda opiaten för behandling av förlossningssmärta. Att användningen av petidin minskar beror dels på att epiduralblockad blivit vanligare men även på att man har blivit mer medveten om petidinets effekt på barnet med risk för andningsdepression.

Långtidseffekter okända

Det finns få studier på hur olika smärtlindringsmetoder inverkar på barnet på lång sikt. Vissa rapporter tyder på att det skulle finnas ett samband mellan opiater och lustgas och framtida drogmissbruk hos barnet. Andra rapporter visar att opiater i samband med förlossningstrauma skulle skydda barnet mot framtida självmord.

Men slutsatser om orsak och verkan kan vara osäkra vid den här typen av studier, menar Lennart Nordström.

Icke farmakologiska möjligheter

Icke-farmakologiska metoder för att minska smärtan under förlossning har använts i alla tider, som socialt stöd, massage och olika avslappningstekniker. Varm dusch kan upplevas som lindrande och från slutet av 80-talet blev bad under förlossning vanligare. Man har också prövat TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) samt akupunktur.