Cirka 200 000 personer, framför allt äldre, lider av hjärtsvikt i vårt land.
Samtidigt som det är den hjärtsjukdom som ökar mest i västvärlden har prognosen generellt sett varit dålig. Den kan till och med vara sämre än prognosen för vanliga cancersjukdomar.
Eftersom icke symtomgivande vänsterkammardysfunktion ofta utvecklas till hjärtsvikt är även det tillståndet behäftat med en dålig prognos, med en årlig dödlighet på cirka fem procent. Vid mild hjärtsvikt är den mellan fem och tio procent, bland de sjukaste uppskattas den till minst 40-50 procent per år.
Med nya stora kliniska studier som underlag har nu Läkemedelsverkets expertgrupp kommit med nya rekommendationer för behandlingen. En kombination av flera olika läkemedel har visat sig förbättra prognosen betydligt för dessa patienter.
Minst tre mediciner ingår
Sedan några år tillbaka har ACE-hämmare utgjort det viktigaste läkemedlet.
De nya studierna visar att om dessa kombineras med betablockerare kan dödligheten minska ytterligare.
Ett tredje preparat som ingår i riktlinjerna är ett äldre vätskedrivande medel, spironolakton.
Vid icke symtomgivande vänsterkammardysfunktion rekommenderas, vid ej känd infarkt, ACE-hämmare, vid känd infarkt också betablockerare.
Vid lätt hjärtsvikt förutom dessa två, diuretika och digitoxin. Vid måttlig till svår hjärtsvikt ACE-hämmare, diuretika, betablockerare, spironolakton och i vissa fall nitrater.
Som alternativ till ACE-hämmare, vid intolerans, losartan.
Speciell mottagning
Hjärtsviktspatienter utgör en betydande och växande andel av patienterna inom sjukvården, cirka tjugo procent av alla inläggningar på invärtesmedicinska avdelningar.
Expertgruppen vill att man koncentrerar vården av kroniska hjärtsviktspatienter till speciella mottagningar med specialistutbildad personal som dosjusterar och följer upp patienterna.
Cirka 70 procent av kostnaden för behandling av hjärtsvikt utgörs idag av sjukhusvård. Öppnar man speciella mottagningar räknar expertgruppen med att patienterna blir blir bättre utbildade och motiverade. Genom en förbättrad läkemedelsbehandling minskar behovet av sjukhusvård, tror expertgruppen.
Läkemedelskommittéerna ska nu utbildas i den nya behandlingen för att i sin tur föra ut kunskapen. Expertgruppens riktlinjer finns även på Läkemedelsverkets hemsida, www.mpa.se