? Högst tio procent av de läkemedelsrelaterade problem apotekets kunder har blir lösta. Det är den slutsats J Lars G Nilsson ordförande för stiftelsen NEPI drar utifrån två nyligen genomförda studier.
Under apotekets temaår om allergi/
astma och smärta intervjuades nära
44 000 kunder. Av dessa fann man att
31 procent hade läkemedelsrelaterade problem.
Under temaåren sökte man aktivt efter problemen, genom att kunderna intervjuades.
I en tidigare studie gjord av bland andra apotekaren Tommy Westerlund fann man att apoteksanställda upptäcker läkemedelsproblem hos i medeltal 2,5 procent av kunderna. I den studien registerades de problem man råkade upptäcka då man arbetade som vanligt.
En bråkdel får hjälp
Även om det kan finnas nyansskillnader mellan studierna beträffande vad man menar med ett läkemedelsrelaterat problem konstaterar J Lars G Nilsson att det bara är en bråkdel av problemen som upptäcks vid receptexpeditionen. Ungefär nio av tio förblir oupptäckta är hans slutsats.
? Det handlar oftast inte om några svåra problem. Men olösta gör de att kunden inte använder medicinen rätt. Man kan till exempel vara osäker på hur man inhalerar astmamedicinen eller behöva information om att smärtmedicinen ska tas med jämna mellanrum just för att förhindra smärtan. I allvarligare fall, till exempel en hjärtsvikstpatient som inte tar sin medicin, blir det en kostnad för sjukvården.
Dålig följsamhet
Om man som patient inte förstår varför och hur de läkemedel man fått ska användas är det nästan ofrånkomligt att följsamheten blir dålig. Förutom att det orsakar onödigt lidande och olika former av terapimisslyckanden leder det också till extra kostnader.
? Att ge kunderna råd och hjälp är också en uppgift som apoteket har betalt för att göra, säger J Lars G Nilsson.
Enligt en amerikansk studie är kostnaden för den sjuklighet som beror på felaktig läkemedelsanvändning lika stor som kostnaden för hela läkemedelsnotan.
? I Sverige motsvarar det mer än
20 miljarder kronor per år, påpekar J Lars G Nilsson. Även om de olösta problemen bara skulle kosta hälften av den summan borde en av de viktigaste förändringarna för en bättre följsamhet vara träning i och tid för apotekspersonal att upptäcka och lösa kundernas problem.
Monica Hagman, apoteksdirektör i Östergötland och med i Apoteket AB:s ledninggrupp håller med.
? Om det är så som J Lars G Nilsson kommit fram till visar det att vi kan bli bättre. Det här är en viktig uppgift för apoteket.
? För att bli bättre tror jag, till exempel, att vi behöver skapa en informationsmiljö som öppnar för den här dialogen mellan kunder och apotekspersonal.