? Gör han det innebär det att den sista käglan faller, kommenterar Berndt Nilsson ordförande i HSO, Handikappförbundens samarbetsorgan.
Berndt Nilsson har suttit med i den expertgrupp som Olof Edhag haft vid sin sida under utredningen, men vill inte bekräfta uppgiften.
Men det bekräftas från flera håll att frågan om det fria insulinet varit en viktig detalj i utredningsarbetet. Och att utredarens förslag är att det inte längre ska vara kostnadsfritt.
Redan när subventionerna på läkemedel förändrades i mitten på 90-talet och den fria listan försvann, var meningen att det skulle gälla alla läkemedel.
Den gången lyckades Diabetesförbundet övertyga lagstiftarna om att insulinet skulle undantas.
Ett av argumenten då var att diabetikerna som första kronikergrupp skulle ha ett vårdprogram. Vårdprogrammet syftar till att patient och läkare gör ett avtal med en långsiktig planering av behandlingen, vilka mål som ska uppnås och hur. I det avtalet skrevs då in att de hjälpmedel, även insulinet, som patienten behöver för att genomföra behandlingen ska vara gratis.
Ett annat skäl till att exkludera insulinet, argumenterade Diabetesförbundet, var att det är en kroppsegen substans som den diabetessjuke måste tillföra utifrån. Och alltså därför inte var jämförbart med andra mediciner.
Bättre ekonomi
? Jag menar att ett förslag om att dra in det kostnadsfria insulinet, är ett steg i fel riktning, säger Berndt Nilsson. Tvärtom bör alla läkemedel för kroniskt sjuka vara kostnadsfria.
? Läkemedelsförmånen handlar egentligen om moral och etik. Ekonomin ska inte undermineras för att du får en kronisk sjukdom. Det kan vara en viktig trygghet också för den som idag är frisk.
Berndt Nilsson säger också att direktiven till Olof Edhag, som var att komma med förslag på hur läkemedelskostnaderna skulle minskas, formades i ett annat ekonomiskt klimat.
? Nu talar alla om hur bra det går för Sverige, även statsministern. Då borde det vara en viktig uppgift att istället för att rasera de kvarvarande skyddsnäten, återta det vi haft.
Olof Edhag vill vare sig bekräfta eller dementera uppgifterna om insulinet. Han påpekar bara att han som ensamutredare kan ändra sig in i det sista.
Inom Diabetesförbundet rustar man för en vårdpolitisk strid.
Dyrare medicin
Enligt obekräftade uppgifter ska också trappan i högkostnadsskyddet försvinna, vilket innebär att medicin blir dyrare, dock inte för barnläkemedel. Enligt förslaget ska högkostnadsskyddet inträda vid 900 kronor för barn medan det för vuxna gäller från 1 800. 1,7 miljarder skulle staten spara på att slopa trappan.
Ett annat av förslagen är att fler läkemedel ska bli recpetfria.