AstraZeneca strider om tätpositionen bland världens läkemedelsföretag

Astra + Zeneca = AstraZeneca. Börsen jublade över fusionen, men om den kommer att gynna patienterna i det långa loppet återstår att bevisa. Hälften av Zenecas försäljning kommer från helt andra kemiprodukter än läkemedel och båda företagen har storsäljare där patentet snart går ut. En fusion är sällan en garanti för en hög bestående tillväxt.

22 jun 2002, kl 22:49
0

Annons

Under lång tid har det spekulerats om att Astra skulle gå ihop med ett annat läkemedelsföretag. När Astra genom skilsmässan från amerikanska Merck tog över de fulla rättigheterna för Losec i USA kunde företaget också agera mer självständigt gentemot intresserade samarbetspartners.
Att det blev det brittiska företaget Zeneca som ska gå samman med Astra var ingen överraskning. Företaget har förekommit flitigt i spekulationer och de båda företagen är ungefär lika stora när det gäller omsättning och vinst (även om hälften av Zenecas omsättning kommer från andra produkter än läkemedel).
Och företagens produktprogram tycks komplettera varandra väl. Dessutom är de lika på så sätt att de hittills har vuxit organiskt och inte genom att gå samman med andra läkemedelsföretag.
? Zeneca har varit en ögonsten för mig sedan lång tid. Jag är överlycklig idag, sade Astras VD Håkan Mogren på presskonferensen i Stockholm när samgåendet presenterades.
Fast Mogren får i och med fusionen andra arbetsuppgifter. Tillsammans med Zenecas koncernchef David Barnes ska han på heltid arbeta för att genomföra fusionen. Zenecas nuvarande chef för läkemedelsdelen, Tom McKillop blir VD för AstraZeneca.


Trea i världen
Den årliga omsättningen för de fem stora läkemedelsföretagen i världen ligger alla omkring 80 miljarder kronor. Enligt aktuella uppgifter ligger Merck i topp strax före GlaxoWellcome, sammanslagna AstraZeneca, också nybildade Aventis (Hoechst Marion Roussel plus Rhône-Poulenc Rorer) samt Novartis.
Det svensk-brittiska företaget blir världens största inom läkemedel för mage-tarm och smärta, tvåa inom onkologi, fyra inom astma- och andra luftvägssjukdomar och femma inom hjärta-kärl.
Tillsammans har det nya företaget  55 nya substanser under utveckling. Av dessa är det dock endast sex som befinner sig i fas III eller godkännandefas och därmed kan förväntas nå marknaden inom den närmaste tiden.
Att Losec står för mer än halva Astras försäljning har ansetts vara ett bekymmer för företaget eftersom försäljningen förväntas dala när patentet för storsäljaren går ut om ett par år. Ännu finns tveksamhet om Astra lyckas flytta över dessa patienter till efterföljaren esomeprazol (substansen som Astra kallar perprazol). Zeneca tappar inom de närmaste åren patenten för två viktiga produkter: den framgångsrika ACE-hämmaren Zestril och cancermedlet Nolvadex.
För att kompensera bortfallet för dessa produkter behövs rejäla framryckningar för AstraZenecas andra produkter.


Svenskheten tunnas ut
Eftersom börsvärdet för Zeneca var något större än för Astra går drygt hälften, 53,5 procent, av aktierna i det nybildade företaget till Zenecas nuvarande ägare.
Ledningen flyttar från Sverige. Huvudkontoret förläggs till London. Och aktiens ?hemvist? blir Londonbörsen. Däremot ska ansvaret för forskning ligga i Södertälje. Astras nuvarande forskningschef Claes Wilhelmsson fortsätter i samma position i det nya bolaget.
Men det har redan spekulerats kring hur länge man kan acceptera att ledningen för den livsviktiga forskningen finns långt från huvudkontoret. En gissning är att ett lämpligt tillfälle att flytta ut även forskningsledningen uppstår när Wilhelmsson går i pension.


Jublar börsen för tidigt?
Redan veckorna före fusionsplanerna blev offentliga på kvällen den 8 december hade handeln av aktierna i Astra varit livlig. Och när fusionen nådde offentligheten steg Astras aktie mera än Zenecas.
En förklaring kan vara att det i Sverige länge har funnits ett missnöje med Håkan Mogrens sätt att leda företaget. Majoriteten bland svenska börsanalytiker har ansett att Astras börskurs skulle gynnas om Mogren trädde tillbaka. Så det är inte osannolikt att en del av uppgången kan bero på denna Mogreneffekt.
Fusionen ger goda möjligheter till rationaliseringar. Inom AstraZeneca ska 6 000 av 54 000 tjänster bort inom tre år; en årlig besparing på 8?9 miljarder kronor. Nedskärningen sker främst när marknads- och försäljningsorganisationerna världen över slås samman. Produktion och forskning berörs i mindre omfattning.
Historiskt har dock inte fusioner mellan läkemedelsföretag lett till kraftigt förbättrad lönsamhet eller tillväxt. Nyfusionerade läkemedelsföretag kännetecknas inte heller av innovationskraft ? det väller inte fram revolutionerande nya läkemedel i kölvattnet efter fusioner.