Läkemedelsfrågorna på EU-agendan!

Sverige ingår fr o m den 1 juli år 2000 i den trojka, som utarbetar EU:s agenda inklusive för första halvåret 2001 då Sverige innehar ordförandeskapet. Regeringen saknar en svensk profilfråga för denna period. Låt läkemedelspolitiken bli en sådan. Sverige har gott anseende inom området.
Läkemedelsfrågorna inom Unionen har kommit en bra bit på väg: harmoniserade läkar- och apotekarutbildningar, europeiska farmakopén, en europeisk myndighet för läkemedelsfrågor (EMEA) mm. Samtidigt finns två stora olösta problem på området. Den europeiska läkemedelsindustrins andel av nya produkter på världsmarknaden har på 30 år sjunkit från 65 till 40%, dess sysselsättningsgrad och produktivitet har minskat. Att kostnaderna för läkemedel ökar snabbare än Europas regeringar klarar av att hantera utgör ett annat stort problem.
I en rapport till kommissionen från november 1998 föreslås en lösning på problemen: The Single Market in Pharmaceuticals. Ökad harmonisering, och mer handel över EU ländernas gränser leder till hårdare konkurrens och ökad effektivitet inom läkemedelssektorn och därmed lägre priser.
För att bromsa staternas utgiftsökningar för läkemedel föreslås att fler av de senare blir receptfria. Kommissionens arbetsgrupp Legal status har tidigare initierat en kartläggning av situationen. Sverige är redan aktivt i detta arbete, något som vi kan ta vara på inför vårt ordförandeskap.
Kommissionen ogillar företagens försök att förhindra parallellimport. På sikt kommer prisnivåerna att jämnas ut inom EU, men östutvidgningen aktualiserar åter frågan. Ökad användning av generika stöds av kommissionen, som ser denna som en väg att lösgöra resurser till nya läkemedel. I sammanhanget är de nödvändigt att se över läkares och apotekares rättigheter, skyldigheter och motivation samt att revidera godkännandeprocessen inom Unionen, så att ekvivalenta produkter får samma indikationer (se t ex Läkemedelsvärlden nr 3, 1997).
För att pressa läkemedelspriserna föreslås i nämnda rapport att den nationella priskontrollen på generika och receptfria läkemedel tas bort samt att försäljning av receptfria läkemedel tillåts i allmän handel och över gränser t ex via Internet.
Givetvis är receptgiltighet över gränserna avgörande för att skapa en gemensam läkemedelsmarknad. Kommissionen slog redan 1997 i ett svar på en fråga i parlamentet fast att recept utfärdade i ett EU-land gäller inom hela Unionen. Enda skälet att inte expediera EU-recept är om apoteket har anledning att tro att de är förfalskade ? vilket alltid gällt för alla recept. Sverige kan i sin trojkaposition bidra till att hindren för en implementering av den generella receptgiltigheten utreds och avlägsnas.
En gemensam läkemedelsmarknad betyder stora omställningar för apoteksväsendet. Ökade insatser för hälsorådgivning och optimal läkemedelsanvändning kommer i fokus. EU:s förslag om ett pan-europeiskt hälsokort innehållande bl a läkemedelsfakta för individen väcker därför intresse.
Dokumentet The Future of Medicines Regulations in Europe presenterades förra året av kommissionen. Industrins synpunkter kom i våras och omfattar bl a godkännandeprocessen, marknadsföringstillstånd och biverkningsrapportering. Regulatoriska frågor i samband med östutvidgningen, revidering av märkningsdirektivet samt frågan om direktreklam för receptbelagda läkemedel till konsumenter är också stora frågor, som behöver belysas och besvaras inom de närmaste åren.
Förslag om en central process för godkännande av kliniska prövningar kom för något år sedan, men fastnade i medlemsländernas nationalism. Det är med andra ord dags att åter ta tag i frågan.
Industrin i Europa vill förändra läkemedelsförsörjningen under det att apoteksväsendet är mer konservativt. Det senare är en ohållbar position, som slutar med att partihandeln och amerikanska läkemedelsföretag tar över. Genom att sätta läkemedelsfrågorna på agendan inför Sveriges ordförandeskap i EU kan vi bidra till en lösning av några av dessa.