Intelligent huvudvärk?

Huvudvärk kan inte vara intelligent. Vi skrev så för att du kanske skulle bli nyfiken på denna ledare om Läkemedelsverkets ovilja att rekommendera ett förstahandspreparat bland tre lätta analgetika: ASA, paracetamol och ibuprofen.
Historien firar 10 års jubileum! Ibuprofen registrerades 1975 och blev receptfritt 1989 då Ipren lanserades av ACO i en stor annonskampanj med påståendet ?Effektivare och säkrare hjälp mot tillfällig värk finns inte?. För det senare påståendet hade man stöd från Socialstyrelsen, som sa att ibuprofen ?var den minst riskabla från förgiftningssynpunkt? av de tre. För effektiviteten hade man myndighetens stöd när det gällde behandling av menstruationssmärtor, men inte vid annan värk. Socialstyrelsen gick därför till KO, som gick till Marknadsdomstolen, som med rätta förbjöd ACO att använda det obevisade påståendet.
Skriverierna, men knappast debatten, i ärendet var omfattande. En klinisk farmakolog vid KI hävdade att av ASA, paracetamol och ibuprofen var paracetamol den skonsammaste. Aktuell statistik visar nu att antalet anmälda biverkningar under 90-talet toppas av paracetamol och att antalet frågor till Giftinformationscentralen 1998 var sju gånger större än för ibuprofen. Farmakologens ståndpunkt var uppenbarligen inte i linje med beprövad erfarenhet.
Det torde vara allmänt accepterat att ASA har mer gastrointestinala biverkningar än ibuprofen. Tjänstemän på Läkemedelsverket brukar mellan skål och vägg säga att 100-åringen ASA aldrig skulle blivit registrerad idag p g a sina biverkningar.
Myndigheterna har nu åter anmält Ipren. Denna gång till NBL och för att Ipren i TV4 annonseras som en intelligent tablett. Att tro att genomsnittssvensken ska uppfatta detta bokstavligt är barockt! Intelligenta tabletter finns lika lite som det finns intelligenta datorer. Men rationell läkemedelsanvändning är i första hand inte en semantisk fråga. Huvudfrågan är om ibuprofen är en säkrare värktablett och åtminstone lika effektiv som ASA och paracetamol. Om så är fallet, måste det vara bra, att ibuprofen tar marknadsandelar på bekostnad av de andra två.
En gång i tiden fick kondomer inte marknadsföras och säljas öppet. Det skulle kunna öka promiskuiteten och därmed könssjukdomars utbredning. Ett halvt sekel senare stödjer Folkhälsoinstitutet grova former av marknadsföring för kondomer, därför att spridningen av HIV och könssjukdomar därigenom motverkas. Moralkakorna slutade att serveras till förmån för effektiv marknadsföring stödd på vetenskapliga hälsoskäl.
I Riksdagen råder politisk enighet om behovet av ökad egenvård. Ska denna kunna förverkligas måste Läkemedelsverket tala ur skägget om vilka som är de säkraste receptfria läkemedlen och sedan låta konsumenterna välja. Dessa läser inte Information från Läkemedelsverket utan läser tidningar och ser på TV. Läkemedelsföretagen vet hur man når konsumenten. Låt dem använda denna kunskap så länge de inte bryter mot medicinska sanningskrav. Egenvården måste lita till människors eget omdöme och kan inte växa sig stark med överhetens pekpinnar.
Argumentet mot läkemedelsreklam, att den äventyrar respekten för läkemedel, håller sällan. Respekten kan hindra sjuka att ta sin medicin. Underanvändning är lika fel som överanvändning.