Ända sedan övertagandet från Pharmacia & Upjohn i mars 1995 har det lilla läkemedelsföretaget Recip i Årsta haft miljöfrågorna högt upp på dagordningen. Och nu menar VD Lars Backsell att det är hög tid för den övriga läkemedelsindustrin att också ta miljöfrågorna på allvar.
? Det är ju närmast pinsamt att läkemedelsindustrin inte ligger i frontlinjen när det gäller miljöfrågorna inom industrin, med tanke på de produkter vi tillverkar, säger han. Skogsindustrin började städa upp hos sig i mitten av 80-talet och det är egentligen mycket märkligt att vi inte har börjat än.
Lars Backsell menar att läkemedelsindustrin har mycket att vinna på att själva ta initiativet i miljöfrågan innan en eventuell lagstiftning kommer och att man också har goda förutsättningar att bli mer miljövänlig.
? Finns bara viljan så går det, säger han. Det är vi ett bra exempel på. Nu kan man naturligtvis säga att det är lättare för oss eftersom vi är ett relativt litet bolag och det är sant. Men å andra sidan var vi precis nystartade när vi satte igång vårt miljöarbete vilket gjorde det desto svårare.
Först i Norden
Det man har gjort på Recip är att som första läkemedelsföretag i Norden, och sannolikt också i Europa, blivit miljöcertifierade enligt den internationella ISO-standarden 14001. Miljöcertifieringen är frukten av ett arbete som påbörjades i samband med att Lars Backsell och Thomas Eldered, som likvärdiga delägare, övertog Pharmacia & Upjohns tablettfabrik i Årsta i Stockholm. Men då var det Thomas Eldered som var den drivande kraften.
? Jag kan villigt erkänna att i början var jag kraftigt emot de här idéerna, säger Lars Backsell. Inte därför att jag inte tycker miljöfrågorna är viktiga utan därför att jag tyckte att det var en mycket olämplig tidpunkt. Vi hade precis kastat oss in i vårt livs affär och övertagit fabriken och hade upp över öronen med arbete i och med det. Att då dessutom sätta igång att bryta ny mark på miljöområdet och göra något som inget annat läkemedelsföretag tidigare klarat kändes verkligen som att utmana ödet.
Men med tiden har Lars Backsells engagemang för miljöfrågan växt allt starkare. Och nu efteråt menar han att det faktiskt var en bra tidpunkt att starta trots allt.
? I och med övertagandet från Pharmacia & Upjohn fanns en naturlig beredskap för förändringar i företaget, säger han. Och att vi tog upp en sådan här långsiktig fråga i ett så tidigt skede signalerade verkligen att vi, som nya ägare, trodde på företaget.
Inte miljövänligare än andra
Det miljöcertifikat som Recip fick i maj 1997 innebär dock inte att Recips produkter just nu är miljövänligare än andra tillverkares. Det är alltså inte frågan om någon ?svanen-märkning? av Recips läkemedelsburkar.
Istället innebär certifieringen att man på Recip har upprättat ett miljöledningssystem och en miljöplan som innebär att man på ett strukturerat sätt arbetar med miljöfrågor. Alla på företaget ska veta vad man vill nå med miljöarbetet och man ska kunna mäta de förändringar i miljöpåverkan som sker på grund av miljöarbetet. Det hela syftar nämligen till att hela företaget ? alltså inte bara fabriken utan hela företaget ? varje år ska minska sin miljöpåverkan. Man sätter upp mål för varje år som följs upp både internt i företaget och av en extern utvärderingsgrupp från SIS, Standardiseringen i Sverige, som är certifieringsorganet.
För 1998 har man t ex satt upp målen att minska lösningsmedelsutsläppen med 10 procent jämfört med 1997, att minska läkemedelsavfallet med 20 procent jämfört med 1996, att kunna erbjuda ett miljövänligt alternativ till PVC-aluminiumblister och att föra över minst en redan blistrad Recip-produkt i ett sådant miljö-blister.
Två gånger om året är det sedan revision där SIS kommer och kontrollerar vad som gjorts i planen.
? Har vi inte gjort vad vi sagt utan att ha en väldigt bra förklaring så ryker certifikatet, och det är ingen höjdare, säger Lars Backsell.
? SIS kontrollerar på så vis att vi håller vad vi lovar, säger Thomas Eldered.
Även om man inte idag kan säga att Recips produkter är miljövänligare än andras så innebär alltså systemet att Recips produkter på sikt kommer att bli mer miljövänliga än vad de är idag.
Alla måste vara med
Recips tablettfabrik ligger nästan mitt inne i ett bostadsområde i Årsta strax söder om Stockholm. På grund av läget har verksamheten alltid haft både myndigheters och grannarnas ögon på sig och miljöfrågorna har naturligtvis också alltid funnits med i bilden. Självklart bedrivs det heller ingen tung kemisk produktion i fabriken utan det handlar helt om farmaceutisk produktion såsom granulering, tablettslagning, dragering och packning av läkemedel från inköpta, färdiguppvägda substansbulkar.
Men det faktum att Recips fabrik var tämligen ren från början har inte på något sätt påverkat deras möjligheter att bli miljöcertifierade. Eftersom certifieringen inte säger någonting om den ursprungliga nivån på företaget eller deras produkter kan vilket företag som helst, med lite eller mycket kvar att göra på miljöområdet, bli certifierat. Vad certifikatet egentligen är ett bevis för är att företaget har en dokumenterad och strukturerad vilja och ambition att minska sin miljöpåverkan. Och att det är möjligt för alla med den ambitionen att bli certifierade är en mycket viktig punkt när det gäller miljöcertifieringen, menar Lars Backsell.
? Det är viktigt att inträdet inte är för svårt, säger han. Det här får inte bli en elitklubb, utan det enda vettiga sättet att få en bättre miljö är att få med så många som möjligt i systemet. Jag menar att det är lika bra att alla hoppar i vattnet nu, vi lär oss nog att simma efter hand. Men om alla andra sitter på bassängkanten och det bara är Recip som ligger i vattnet så kommer det inte att bli så stor förändring för miljön.
Större krav från samhället
Lars Backsell menar också att det offentliga Sverige inte gör tillräckligt för att driva på miljöfrågorna. Genom att lägga större tyngd på miljöfrågorna kan man ?övertyga? läkemedelsindustrin att göra mer miljövänligare produkter. Läkemedelsverket har t ex en miljöparagraf i sina riktlinjer för godkännande av nya läkemedel, men Lars Backsell ifrågasätter hur tungt den egentligen väger i godkännandeproceduren.
Enligt Per Sjöberg, chef för farmakologiska och toxikologiska enheten på Läkemedelsverket, innebär miljöparagrafen att Läkemedelsverket tittar på miljöriskerna om läkemedel kommer ut i naturen, t ex antibiotika som inte brutits ned i kroppen. Några andra miljöaspekter lägger inte Läkemedelsverket på godkännandet av läkemedel.
? Hur mycket som släpps ut i miljön vid själva tillverkningen är inte vårt bord, säger Per Sjöberg.
Däremot har landstingen specificerade miljökrav på läkemedel och deras förpackningar, men även här är Lars Backsell skeptisk till vilken betydelse det har när landstingen eller läkemedelskommittéerna väljer läkemedel.
I Stockholms läns landsting har man åtta specificerade kravområden för läkemedel där miljöpåverkan är ett område. Ändamålsenlighet och leveranssäkerhet är exempel på andra områden. När det gäller miljöfrågorna så tittar man både på läkemedelsföretagets allmänna miljöpolicy och på hur företaget har organiserat återvinningen av förpackningar.
För att kunna avgöra hur mycket en skillnad mellan två produkter är värd måste man försöka sätta pris på vart och ett av dessa områden. I praktiken skulle detta innebära att ett landsting ska kunna välja ett något dyrare läkemedel på grund av att det har en bättre miljöprofil.
? Det är inte vanligt, men det har faktiskt hänt, säger Leif H Eklund, upphandlingssamordnare på Apoteket som sköter upphandlingen på uppdrag av landstinget. Astmasprayen Airomir var dyrare men innehöll en miljövänligare drivgas och den tog vi in istället för billigare och miljöfarligare konkurrenter.
Leif Eklund håller dock med Lars Backsell på Recip om att man skulle kunna lägga ännu större tyngd vid miljöfrågorna och han tror också att de kommer att få ökad betydelse i framtiden.