PET-kameran kartlägger receptorerna

Med PET-kameran (positronemissionstomografi) som instrument arbetar forskarna sig framåt mot framtidens neuroleptika. Men det är en teknik som ställer mycket speciella krav på resurser. Och den finns idag enbart på ett par ställen i landet. Uppsala har sitt PET-centrum och Karolinska sjukhuset sitt.
? Med tekniken kan vi studera hur läkemedel, exempelvis neuroleptika, binder till olika receptorer i hjärnan, säger Svante Nyberg, överläkare på psykiatriska kliniken och forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Tiden är den viktigaste begränsande faktorn. PET-tekniken bygger på att man registrerar den strålning som sänds ut av vissa radioaktiva isotoper, så kallade positronstrålare. I Stockholm används huvudsakligen kol-11, en isotop med kort halveringstid, 20 minuter.
? Vi har ungefär en timme på oss att genomföra ett försök. Sedan är den kvarvarande aktiviteten för låg för att ge oss tillförlitliga data, säger Svante Nyberg.
Mycken möda läggs ned runt om i världen för att utveckla fler så kallade ligander som binder selektivt till receptorer i hjärnan. Men man har idag endast tillgång till  5?6 selektiva ligander. Men det finns flera hundra olika receptorer i hjärnan ? vilket säger något om begränsningarna.
För att en substans ska vara lämplig ligand ska den bland annat binda lagom starkt till den receptor man vill studera.