En tendens i läkemedelsvärlden har under de senaste 22 åren varit utvecklingen av läkemedel mot välfärdssjukdomar och kosmetiska/sociala åkommor som i hög utsträckning återfinns hos befolkningen i västvärlden. Preparat som Regain mot håravfall, Xenical mot fetma och nu senast ? ?den blå diamanten? ? Viagra mot impotens är några aktuella exempel.
Det finns naturligtvis personer som är i mycket stort medicinskt behov av vart och ett av dessa preparat, och för vilka det kan vara livsviktigt att de existerar. Men när över 3 000 barn dör i olika diarré-sjukdomar i tredje världen varje dag är det svårt att hävda att det är tunnhåriga västerländska män med bilringar och slapp snopp som man ska koncentrera de medicinska forskningsresurserna kring. Ändå har läkemedelsindustrin lagt ner stora pengar på att ta fram dessa preparat, främst för just denna målgrupp.
Det finns en klar tendens att läkemedelsindustrin prioriterar den rika västvärldens sjukdomar och åkommor före medicinskt mer akuta problem i tredje världen. Detta kan naturligtvis ses som läkemedelsindustrins cyniska val att utveckla läkemedel för dem som kan betala. Men det är egentligen inte något man kan klandra industrin för. Läkemedelsindustrins kommersiella villkor är ju sådana att man måste få tillbaka de enorma summor pengar som det kostar att utveckla ett läkemedel ? helst flera gånger om, dessutom. Därför måste man satsa på läkemedel för patienter och regeringar som är stadda vid kassa. Något annat skulle aktieägarna sannolikt snabbt sätta stopp för.
Men det finns också en annan, parallell, utveckling som sakta börjar ta fart. Det är de ?goodwill?- eller samvets-projekt som vissa läkemedelsföretag bedriver. Först ut var amerikanska Merck, Sharp & Dome (MSD) som redan för drygt tio år sedan började skänka bort sin produkt Mectizan (ivermectin) till de cirka 18 miljoner drabbade av parasitsjukdomen ?river blindness? som förekommer främst i mellersta Afrika och i Latinamerika.
På senare tid har också brittiska GlaxoWellcome startat några ?goodwill?-projekt. Sedan i våras har man sålt sitt aids-läkemedel Retrovir (zidovudin) med 75 procents rabatt vid behandling av hiv-smittade gravida kvinnor i U-länder. Anledningen är den mycket goda effekt läkemedlet har visat på förhindrandet av överföring av smittan från mamman till barnet. GlaxoWellcome har också nyligen startat ett malariaprojekt där man, på sikt, räknar med att skänka bort 1 miljon behandlingar per år av malariamedicinen Malorone (en kombination av atovakvon och proguanil) i drabbade områden.
Detta är några väldigt goda initiativ från läkemedelsindustrin för att, i någon mån, försöka utjämna världens orättvisor, men de är tyvärr alldeles för få. Även om man inte kan lägga ansvaret för den globala fördelningen av hälso- och sjukvård på läkemedelsbranschen så borde man kunna kräva att varje läkemedelsföretag med självaktning skulle sätta en ära i att bedriva någon form av ideellt projekt av de slag som MSD och GlaxoWellcome gör. Om inte annat så som god PR och en motvikt mot bilden av det cyniska läkemedelsföretaget som annars riskerar att breda ut sig. Man får därför hoppas att tendensen att satsa på ?goodwill?-projekt fortsätter och att de andra läkemedelsföretagen följer i MSD:s och GlaxoWellcomes fotspår. Det skulle alla tjäna på, både läkemedelsföretagen och resten av världen.