Principen bakom nitroglycerinets effekt ger Nobelpris

Det har varit känt sedan förra århundradet att nitroglycerin har bra effekt på bröstsmärtor, men det tog 100 år att förstå att det verkar genom att frisätta kväveoxid. De amerikanska forskare som belönas med årets Nobelpris i medicin var de första som upptäckte att en gas kan uppträda som en signalmolekyl i organismen.
När Robert Furchgott studerade läkemedelseffekter på blodkärl fick han ofta motsägande resultat. Samma läkemedel kunde orsaka både kontraktion och dilation. Furchgott antog att variationen kunde bero på om ytcellerna i blodkärlen var intakta eller skadade. 1980  demonstrerade han att acetylkolin dilaterade blodkärl bara om endotelet var intakt. Han kom fram till att det beror på att endotelceller producerar en okänd signalmolekyl han kallade EDRF (Endothelium-derived relaxing factor).
Ferid Murad i Houston analyserade hur nitroglycerin och besläktade blodkärlsvidgande ämnen verkar och upptäckte 1977 att de frisätter kväveoxid. Hans hypotes var att endogena faktorer som hormoner också kunde verka via kväveoxid.
Louis Ignarro från Los Angeles deltog i sökandet efter EDRFs kemiska struktur. Han gjorde en serie analyser och kom 1986 fram till att EDRF var identisk med kväveoxid. Därmed var Furchgotts endotelfaktor identifierad.
När Furchgott och Ignarro presenterade sina resultat vid en konferens i juli 1986 utlöste det en febril forskningsaktivitet runt om i världen. Det var en sensation att en vanlig gas som kväveoxid kan utöva viktiga funktioner i organismen. Det var särskilt förvånande eftersom kväveoxid skiljer sig totalt från alla andra kända signalmolekyler och att den är så instabil att den omvandlas till nitrat och nitrit inom tio sekunder.
 Fortsatt forskning bekräftade snabbt att kväveoxid är en viktig signalmolekyl i hjärtkärlsystemet. Man fann att det även har andra viktiga funktioner. Idag vet man att kväveoxid är en signalmolekyl i nervsystemet och ett vapen mot infektioner, att det reglerar blodtryck och är en grindvakt för blodflödet till olika organ. Kväveoxid har också betydelse vid cancer, impotens, chock och vid diagnostiska analyser.
   Vid sidan av utvecklandet av nya hjärtläkemedel används kväveoxiden idag bland annat inom intensiv- och nyföddhetsvården. Forskare tror att kväveoxid kan bli en framtida markör för astma och för att mäta resultatet av behandling.
   Alfred Nobel uppfann dynamiten men ville inte behandlas med nitroglycerin. När han fick kärlkramp skrev hans läkare ut nitroglycerin men Nobel avfärdade möjligheten att det kunde eliminera bröstsmärtor. ?Det är ironiskt att min läkare ordinerat mig att äta nitroglycerin?, skrev Alfred Nobel i ett brev.