Vår begränsade livslängd har genom alla tider utgjort en provokation och utmaning. För att förlänga livet har människan genom årens lopp omväxlande satt sin tilltro till magiska ritualer, livsförlängande elixir, daglig yoghurtkonsumtion och rent olämpliga åtgärder som radioaktiva bad.
Vår strävan att göra livet längre kan idag ses som ett naturligt led i det moderna samhällets framgångs- och framstegstro. Viljan att leva länge är något önskvärt och relativt okontroversiellt, och hoppet står framför allt till den medicinska vetenskapens landvinningar.
Enligt Karin Johannissons ?Medicinens öga: sjukdom, medicin och samhälle ? historiska erfarenheter? har dock förhållningssättet till livets begränsningar i tiden varierat genom historien.
Fel försöka komma undan döden
På många ställen i världslitteraturen stöter man på uppfattningen att det är fel eller åtminstone inte önskvärt att försöka undkomma döden.
Föreställningen fanns inte minst när det kristna budskapets grepp kring människornas föreställningsvärld var som starkast. I Nya testamentet beskrivs döden som en befriare, som i Paulus andra brev till korintierna: ?Vi vet att så länge vi har vårt hem i kroppen är vi borta från Herren?.
I Jonathan Swifts Gullivers resor (1726) skildras släktet struldbrugerna som aldrig kunde dö, men som från 80 års ålder utvecklade ålderdomens alla svagheter. De framlevde då en eländig tillvaro, föraktades av alla och var avundsjuka vid de dödligas begravningar.
I Gamla testamentet är dock bilden en annan. Här skisseras det framtida tusenårsriket, där ?den som dör ung ska dö först vid hundra års ålder?.
Här finns också berättelsen om hur den gamle Kung David fick liv genom att en ung flicka låg bredvid honom. Detta gav upphov till pseudovetenskapen gerokemi, vars grundidé var att närheten till en ung kropp hade en föryngrande effekt. Idéerna levde kvar ända in på 1700-talet; man kunde t ex försäkra sig om ett längre liv genom att låta en oskyldig flicka andas på sig varje morgon.
Universalläkemedel
På 1700-talet kom de livgivande elixiren som påstods påverka och vitalisera hela kroppssystemet. Varje läkare med självaktning skulle helst komponera sitt eget specialelixir.
Kring det senaste sekelskiftet fick dessa universalläkemedel ett nytt uppsving. Våra dagars informationsgranskningsman hade nog haft ett och annat att säga om marknadsföringen av Doktor Kidds livselixir, ?ett underbart lifselixir som kurerar alla hittills kända sjukdomar?.
Elektriciteten och magnetismen stod också högt i kurs, och när den radioaktiva strålningen blev känd var den allmänna uppfattningen att all exposition borde vara fördelaktig. För att förlänga livet drack man radioaktivt vatten och tog sin tillflykt till grottor med hög bakgrundsstrålning.
USA värst som vanligt
Ända sedan upptäckaren Ponce de Leon i sin jakt på ungdomens källa upptäckte Florida har jakten på det långa livet tagit ännu mer hysteriska proportioner i USA än på andra håll.
En hel industri har växt fram kring begreppet ?longevity?, och även om någon garanti för ett långt liv ännu inte kan köpas för dollar kan man naturligtvis investera i en uppsjö av mer eller mindre seriösa hjälpmedel och handböcker i ämnet, inte minst via internet.
Livslängd eller livskvalitet?
Enligt den brittiske 1600-talsfilosofen Francis Bacon är konsten att förlänga livet medicinens ultimata uppgift, ovanför de ?lägre? uppgifterna att bevara hälsan och bota sjukdomar.
Kanske kan de nya livskvalitetsmedicinerna ses som ett led i att medicinen nu tagit sig an Bacons övergripande uppgift, fokus förflyttas från sjukdomarna till livet som sådant.
Inom den moderna medicinska vetenskapen dominerar dock synsättet att en ökad livslängd är en sekundär effekt av ökad hälsa och frånvaro av sjukdomstillstånd. Med Prozac och Viagra läggs energin på att öka kvaliteten på de befintliga åren istället för att lägga till fler.