För tio år sedan var Anders Grahnén och hans tre kompanjoner pionjärer när de startade Sveriges första kontraktsforskningsföretag PMC i Uppsala. De hakade då på en trend från USA där läkemedelsföretagen hade börjat anlita konsultföretag för delar av sin prekliniska och kliniska forskning.
Då, för tio år sedan, trodde de fyra pionjärerna att företaget om det gick riktigt bra skulle ha 20?30 anställda 1996/97. Idag är de närmare 100.
? De senaste fem åren har tillväxten varit exceptionell, säger Anders Grahnén, tidigare forskningschef i PMC, numera i Quintiles AB efter uppköpet 1996 av amerikanska Quintiles. Idag finns det cirka 1 000 kontraktsforskarföretag i världen och de står sammantaget för 15?20 procent av all preklinisk och klinisk forskning. En marknad värd cirka 30 miljarder.
Om fem år räknar Anders Grahnén med att kontraktsforskningen står för minst 30 procent av all preklinisk och klinisk forskning.
Tidigare brandkårsutryckning
Men det har även skett stora förändringar i sättet på vilket läkemedelsindustrierna utnyttjar kontraktsforskarna under de senaste fem åren.
? Då fick vi mest göra brandkårsutryckningar och rädda projekt när företagen plötsligt insåg att de inte hade tillräckligt med personal för att klara av dem. Idag används vi kontraktsforskare på ett mycket mer strukturerat sätt. Idag planerar läkemedelsföretagen redan vid projektplaneringen med att anlita kontraktsforskare i framtagandet av ett nytt läkemedel, säger Anders Grahnén.
Idag blir kontraktsforskarna också en del i läkemedelsföretagets projektgrupp och arbetar tillsammans med dem för att nå det gemensamma resultatet medan man för fem-tio år sedan bedrev sin verksamhet helt utanför läkemedelsföretagets väggar.
Ökad flexibilitet
Det är idag främst två orsaker som gör det attraktivt för läkemedelsindustrierna att använda kontraktsforskare, enligt Anders Grahnén. För det första kan industrierna öka och minska sina personalresurser som de vill utan att behöva ta hänsyn till anställningstrygghet och arbetsmarknadslagar.
? Företagen vill hålla sig med en begränsad mängd anställda samtidigt som framtagningen av läkemedel innebär en hel del fluktuationer i personalbehovet. Skulle läkemedelsföretagen ha personal anställd för att klara av sina toppar så skulle man inte kunna sysselsätta personalen 100 procent av tiden. Istället använder man sig av kontraktsforskare under en begränsad tid och sedan, när projektet är klart, sparkar man ut dessa, säger han.
Den andra anledningen till att använda sig av kontraktsforskare är att läkemedelsföretagen vinner tid, menar Anders Grahnén.
? Det är mycket lättare att piska på en utomstående än att jaga på personalen inom det egna företaget. När vi går in i ett projekt skriver vi ganska tuffa kontrakt med klart utsatta avslutsdatum. Klarar vi inte tiden är det oftast förenat med s k bestraffningar i kontraktet. Men samtidigt innebär det ju att företagen kan planera sina projekt lättare, säger han.
Kunskapsflykt en nackdel
Det verkar med andra ord vara ett ganska otacksamt arbete att vara kontraktsforskare ? man ska ta hand om läkemedelsföretagets problem och får istället själv alla problem med tidspress och anställningstrygghet på halsen.
? Ja, det är en tuff värld, men det gäller ju att inte vid kontraktsförhandlingarna ta kontrakt som är omöjliga att klara av. Där måste man verkligen leva i verkligheten och inte acceptera villkor som man inte är säker på att man klarar. På grund av den hårdnande konkurrensen krävs det idag en hel del is i magen och erfarenhet för att klara sig, säger Anders Grahnén.
Det finns naturligtvis också nackdelar för ett läkemedelsföretag att anlita externa krafter för ett så känsligt arbete som den prekliniska och kliniska forskningen. Kliniska och teknologiska kunskaper försvinner utanför företagets väggar och det finns ju alltid en risk att nästa kund för kontraktsforskarföretaget är värsta konkurrenten. Nu skriver man ofta in en klausul i kontraktet om att informationen inte får användas hur som helst. Men oavsett detta innebär anlitandet av konsulter att en hel del kunskaper inte stannar kvar i läkemedelsföretaget.
Virtuella företag
framtidens modell
Anders Grahnén är dock övertygad om att kontraktsforskning trots detta är framtidens melodi och att det kommer leda till att läkemedelsföretagen på sikt kommer att minska sin personalstyrka.
En intressant trend som kommer ifrån USA och som redan börjat få lite fotfäste i Sverige är de s k virtuella läkemedelsföretagen. Det är företag med en bärande idé men bara ett fåtal personer anställda som driver hela sin verksamhet på kontrakt.
? På biotekniksidan finns det flera intressanta virtuella företag i USA med nästan inga anställda alls, säger Anders Grahnén. I Sverige finns det redan idag två-tre företag som arbetar på detta sätt.
Anders Grahnén är övertygad om att även de stora läkemedelsföretagen måste se över sin personalstrategi i framtiden och att de sannolikt kommer att behöva bryta ned verksamheten i mindre enheter. Då skulle idén med det virtuella företaget kunna bli en modell även för dem för att minska de administrativa kostnaderna för den stora mängden personal de har idag.
? Det kommer fortfarande naturligtvis behövas stora pengar för att utveckla läkemedel, så läkemedelsföretagen måste även i framtiden vara stora ur ett ekonomiskt perspektiv. Men jag kan tänka mig att framtidens läkemedelsindustri består av ett paraplyföretag som förser sina olika dotterföretag med pengar.
Brist på kompetens
För kontraktsforskarföretagen har situationen hittills istället varit den omvända. De har växt kontinuerligt under den senaste tioårsperioden. Så mycket att man nu nått ett slags tak. Idén var ju från början det lilla, flexibla konsultföretaget som skulle kunna avlasta de stora läkemedelsföretagen så att inte de behövde anställa så många personer.
Kontraktsforskarföretagen blev dock tvungna att växa och bli multinationella i takt med att de kliniska studierna blev det. För att kunna vara med och göra de stora kliniska prövningarna måste man ha personal i många länder.
Idag är därför vissa kontraktsforskarföretag lika stora som en del av de stora läkemedelsföretagen och då har frågan väckts om vad det är för vits med att ha konsultföretag som är lika stora som sina kunder. De har nästan blivit som läkemedelsföretag, men utan egna läkemedel.
? För att möta den delvis berättigade kritiken om för stora kontraktsforskarföretag kommer Quintiles därför nu att bryta upp företaget i mindre divisioner, säger Anders Grahnén.
Allt för att kunna expandera ytterligare, för Anders Grahnén är övertygad om att expansionen kommer att fortsätta. Men en fortsatt expansion leder naturligtvis till sina problem.
? Vårt största problem idag är bristen på kompetens, säger han.
Och här finns helt klart en ny arbetsmarknad för farmacevter, menar Anders Grahnén.
? Att vara farmacevt och projektledare är en mycket lyckad kombination, enligt vår erfarenhet, säger han.