Den nya lagen om läkemedelsförsörjning trädde i kraft den
1 januari. Från och med 1998 ska landstingen ta över kostnadsansvaret för läkemedel och för det krävs ett personbaserat register. Men redan nu måste personnummer registreras i apotekens datorer eftersom sammanställningarna ska användas som underlag i förhandlingarna om hur mycket pengar som ska föras över från staten till de olika landstingen.
Socialstyrelsen skall nu ta fram koder för diagnos, förskrivare och arbetsplats och bygga upp läkemedelsregistret och förskrivarregistret.
I startgroparna
På apoteken har man i alla år registrerat personnummer utom de fyra sista siffrorna. Man ligger nu i startgroparna för att samla in uppgifter för personregistret.
? Vi kan inte börja samla in och leverera våra data förrän koderna är klara, säger Thony H Björk på Apoteksbolaget.
Han menar att det är för tidigt att kunna avläsa kundernas reaktioner på det nya registret. Mycket av frågan gäller vad registret skall användas till och därför är det viktigt med information till allmänheten. Personnumret finns ju på patientbrickan och är därför ofta redan registrerat på receptblanketten.
Hoppas på streckkoder
David Andersson är ansvarig för det nya receptregistret på Apoteksbolaget. I uppbyggnaden av registren samarbetar man med Socialstyrelsen när det gäller att ta fram koder för förskrivare och diagnos samt med Läkemedelsverket när det gäller receptblanketten.
? Alla måste samarbeta för att det skall fungera, säger David Andersson. Han vill inte säga något exakt datum när det nya registret kan vara klart.
? Vi arbetar för att så snart som möjligt få det att fungera. Vi skall också ta fram högkostnadskort för att patienten lättare skall hålla reda på sina läkemedelsinköp. Det är vår ambition att det skall vara klart till hösten.
Det blir flera nya koder som skall matas in och det kommer naturligtvis att bli mer arbete på apoteken. Det är inte klart ännu vilka koder som kommer att kunna vara i form av streckkoder.
? Det är en fördel inte bara arbetsmässigt utan också ur säkerhetsaspekt eftersom varje transaktion är en risk, säger David Andersson.
Alla uppgifter i receptregistret och högkostnadsregistret kommer att föras in i ett och samma register.
Receptblanketten byter färg
Den nya receptblanketten skall skickas ut på remiss i februari ? mars. När receptblanketten gick ut på remiss i höstas visade det sig att det blev så mycket ändringar att den måste skickas ut på ytterligare en remissomgång berättar Ture Sjöblom på Läkemedelsverket.
? När den nu går ut tar vi även med de ändringar den nya lagen medför. Den nya blanketten kommer sedan att bli klar någon gång under sommaren, säger han.
Fram till årsskiftet kommer den gamla blanketten att gälla och man kan där skriva in alla nya uppgifter som krävs.
? Vi har diskuterat att ändra färg på den nya blanketten för att kunna skilja dem åt men vi har inte beslutat något än, säger Ture Sjöblom.
Det blir inte så stora förändringar i den nya blanketten, en del uppgifter tas bort och andra plockas in.
Förskrivarkod
På Socialstyrelsen är Cecilia Claesson projektledare för genomförandet av läkemedelsreformen. Hon berättar att man i så stor utsträckning som möjligt försöker använda koder som redan finns.
När det gäller förskrivarkoden kommer man att använda den kod som läkarna får när de blir legitimerade. I det registret har alla ett löpnummer och om man får en ny specialitet eller utökar sin specialitet så ändras inte löpnumret utan man för bara in den nya specialiteten. Koden finns tillsammans med information om personnummer, bostadsadress m m. Den består av sex enheter.
? Där finns även hemadress och vi kommer att skicka ut information till läkarna någon gång i mars ? april, säger Cecilia Claesson.
Förskrivare som inte har svensk legitimation, till exempel AT-läkare, nordiska läkare och veterinärer kommer att använda en gemensam kod som är unik för den specifika gruppen. Alla AT-läkare kommer därför att använda samma kod. Enhetschefen kommer då att få respektive grupps sammanlagda förskrivning redovisad.
Arbetsplatskod
Arbetsplatskoden kommer att vara unik för varje arbetsplats. Det skall först anges med länets två siffror. I landstingen har man koder för alla tjänsteställen men de ser olika ut i olika delar av landet.
? Det kommer så småningom att bli enhetligt men vi kan inte kräva det idag, säger Cecilia Claesson.
Arbetsplatskoden skall användas för att kunna återföra information om förskrivningarna till enhetschefer om den egna enhetens förskrivningar och till läkemedelskommittéer och till landsting om olika enheters förskrivningsmönster. Koden skall noteras eller finnas tryckt på varje receptblankett.
Kod för förskrivningsorsak
Koden för förskrivningsorsak ska användas i kvalitetsuppföljningen av läkemedelsförskrivningen. Koden får inte användas som sökterm i Apoteksbolagets register.
Koden ska användas vid varje förskrivning i anslutning till det förskrivna läkemedlet. Om inte koden skulle finnas med är det dock inget hinder för expediering, men uppgifterna kan i så fall inte användas för uppföljning.
Koden som är 4-ställig utgörs av den kod för diagnos i öppenvård (ICD-10 för primärvården) som tagits fram inom EpC.
Om man inte vill använda den specifika diagnoskoden eller är osäker på diagnosen kan man använda en kod på högre nivå.
Samtycket
För att uppgifterna i Receptregistret skall kunna föras över till Socialstyrelsens register krävs patientens samtycke. Om patienten gett sitt samtycke eller inte antecknas på receptet av förskrivaren. Det skall alltså läkaren fråga patienten om i samband med att receptet skrivs. Samtycket skall bara gälla det aktuella receptet. Patienten kommer att kunna ändra sig och till exempel medge att uppgifter bara får föras över första gången ett recept hämtas ut men inte senare eller att det bara får gälla ett av läkemedlen på receptet.
? Vi kommer att ta fram en folder till allmänheten som ska finnas tillgänglig på alla mottagningar inom vården och på alla apotek, säger Cecilia Claesson.
Socialstyrelsen kommer sedan att följa utvecklingen om läkemedelsexpeditioner som saknar samtycke ? till exempel om det är vanligare för vissa läkemedelsgrupper eller inom vissa landsting.
På receptblanketten kommer det att finnas två rutor, en för ja och en för nej, berättar Ture Sjöblom.
? Då kan det inte bli några oklarheter om läkaren eventuellt har glömt att fråga. Men även om båda rutorna är tomma behöver inte apotekspersonalen fråga patienten. Däremot kan uppgiften ändras på patientens initiativ.
Många nya möjligheter
Cecilia Claesson tycker att läkemedelsregistret ger många nya möjligheter att kunna följa hur läkemedelsanvändningen ser ut samt att följa upp biverkningar på längre sikt.
Registret skall till exempel användas för att följa upp hur läkemedelsanvändningen utvecklas när man gör förändringar inom läkemedelsförmånen och om det medför skillnader för vissa grupper av patienter eller mellan män och kvinnor.
Man skall också följa användningen av vissa läkemedelsgrupper som antibiotikaanvändningen bland barn, hjärt- och kärlmedel, psykofarmaka och magsårsmedel.
Man skall etablera ett system för ?tidig varning?. Det innebär att man bevakar stora förändringar framför allt kraftig nedgång eller uppgång av specifika läkemedelsgrupper.
Man skall också belysa kvalitén i läkemedelanvändningen genom att till exempel relatera läkemedelsutköpen under en viss tid till olika kriterier som samtidig användning av fler läkemedel av samma slag, samtidig användning av fler än två psykofarmaka, underanvändning/överanvändning eller frekventa byten av läkemedel.
Man kommer också att göra årsvisa uppföljningar i förskrivarpopulationen och studera compliance.
Tillsammans med Läkemedelsverket skall man följa upp läkemedelskommittéernas arbete med att säkra kvalitén på läkemedelsförskrivningarna.
Återkoppling av förskrivningsdata
Registret skall också göra det möjligt för varje förskrivare att kunna få data om sin egen förskrivning när det gäller läkemedel och förskrivningsorsak. Även verksamhetschefer skall kunna se den enskildes förskrivning och dessutom verksamhetens totala förskrivningar av läkemedel och förskrivningsorsaker.
Läkemedelskommittéer och landsting skall kunna få förskrivningarna inom det egna området redovisade på aggregerad nivå (läkemedel x orsak x kollektiv av förskrivare).
En grundprincip skall vara att alla uppgifter som kan hänföras till enskild person skall bevaras kortast möjliga tid i registret.