Aktuella beräkningar i i-länderna visar att 20-30 procent av den vuxna befolkningen i huvudsak är att betrakta som stillasittande. Man har ett stillasittande yrke, inget planerat motionsprogram, promenerar sällan för att förflytta sig, tar alltid hissen och tillbringar sin fritid med läsning, TV-tittande eller vid datorn.
Trots intensiv propaganda om motionens betydelse blir amerikanen allt mer inaktiv. De senaste 20 åren har man rekommenderat någon form av mer krävande motion tre till fem gånger i veckan. Idag kan man konstatera att cirka tio procent av USAs befolkning har följt råden. Det är så pass nedslående att man beslutat att ändra rekommendationerna under måttot ?att göra något är bättre än att göra ingenting alls?.
? Många människor gillar inte gym, säger Steven Blair, professor vid Institute for Aerobics Research i Dallas, USA. Om man inte rör på sig alls har man två saker att välja på. Antingen gör man ingenting och fortsätter att öka risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom eller också bygger man in lite fysiska aktiviteter i vardagen.
De nya rekommendationerna går ut på att motionera 30 min minst tre dagar i veckan, till exempel i form av promenader. De hälsomässiga fördelarna av strukturerade, kraftfulla motionsprogram är sannolikt högre, men det är ändå klart att stillasittande individer kan förbättra sin hälsa med lättare motion, menar Steven Blair.
? Ett sätt är att alltid gå i trappor, ta tillfället till kortare promenader under dagen och bedriva mer aktiva fritidssysselsättningar. Trädgårdsarbete är alldeles utmärkt och blir ännu bättre om man säljer sin motordrivna gräsklippare och skaffar en manuell, säger han.
En annan fördel med regelbunden fysisk aktivitet är att man kan bevara sin funktionsförmåga och sitt oberoende långt in i ålderdomen, menar han. Det är troligen aldrig för sent att nå positiva fördelar av att röra på sig.
Mer kolhydrater hjälper inte
Kostrekommendationer har under de senaste 20 åren inriktats på att sänka mängden fett i kosten. I USA finns tusentals lågkaloriprodukter men trots det blir den genomsnittlige amerikanen bara fetare.
Studier har visat att man inte får någon effekt på hjärt-kärlsjukdomar av att ersätta mättat fett i kosten med kolhydrater. Om man däremot äter omättade eller fleromättade fetter i stället för mättade fetter minskar man det ?onda? kolesterolet LDL utan att påverka HDL, vilket innebär en förbättrad kolesterolkvot.
? Sambandet med hjärtkärlsjukdom och kostens sammansättning tycks snarare hänga samman med vilken typ av fett det rör sig om än med den totala mängden fett, säger professor Walter C Willett, professor vid Harvard Medical School i Boston, USA. Mättade fetter liksom transfetter har en negativ effekt på blodets kolesterol medan omättade fetter har gynnsamma effekter. När det gäller hjärt-kärlsjukdomar är den bästa strategin att äta mer oljor från växtriket.
Mättade fetter finns främst i kött från nöt och gris och mjölkprodukter. Enkelomättade fetter finns i mycket höga mängder i olivolja och rapsolja som också innehåller stora mängder antioxidanter.
En välkänd studie har visat att i Finland, som har den högsta andelen hjärt-kärlsjukdomar, har man samma andel fett i kosten som på Kreta där man har den lägsta andelen hjärt-kärlsjukdom. Olivolja i stället för smör är den troliga orsaken.
Transfettsyror
I ett flertal epidemiologiska studier har ett högt intag av transfettsyror visats ha samband med risk för hjärt-kärlsjukdom. Transfettsyror uppstår då man framställer margarin av flytande vegetabiliska fetter samt vid fritering på restauranger. De har unika negativa egenskaper då de förhöjer LDL-nivåer, minskar HDL-kolesterolnivåer och förhöjer Lp(a), en annan farlig fettfraktion i blodet.
? McDonalds i USA tillagar sina hamburgare med 25-30 procents transfettsyror, påpekade Walter Willett.
Man har nu utvecklat metoder för att tillverka margarin och andra fasta fetter ur fetter från växtriket utan att det produceras transfetter.
Fett och bantning
Den senaste trenden i viktminskningsråd är att man skall äta mindre fett och mer kolhydrater. Teoretiskt finns flera hållpunkter för att fettintag borde vara relaterat till övervikt. I jämförande studier har en sänkning av det genom fett tillförda energiintaget till 20-25 procent endast haft ytterst små effekter på kroppsvikten.
Aktuella amerikanska erfarenheter tycks inte heller tala för att fett i kosten skulle spela en särskilt stor roll för uppkomsten av fetma eller övervikt. Övervikt har blivit allt vanligare, samtidigt som procentandelen kalorier från fett i kosten har minskat.
? Åtgärder som syftar till att minska omfattningen av övervikt i befolkningen bör i stället betona betydelsen av en bättre balans mellan totalt kaloriintag och fysisk aktivitet, sade Walter Willett.
Åldersgräns för cigaretter
Det har visats att effekten av att sluta röka kan avläsas mycket snabbt. I undersökningen av brittiska läkare fick de som slutade före 35 års ålder ett överlevnadsmönster som knappast gick att skilja från det mönster som gällde för de som aldrig rökt. Även de som slutade mellan 65 och 74 års ålder ökade sina chanser att leva upp till 85 års ålder jämfört med dem som fortsatte att röka.
? När man som i Sverige inför en åldersgräns är det angeläget att utvärdera åtgärden. Förbudet att sälja tobaksvaror till barn har funnits länge i många länder och ofta haft tobaksindustrins fulla stöd. Det är därför möjligt att ett förbud motverkar den avsedda effekten genom att barn ser rökning som ett kännetecken på att vara vuxen.