Äggstockscancer tillhör de vanligaste och svåraste tumörformerna bland kvinnor. I Sverige tillkommer cirka 1 000 nya fall om året. En stor del av fallen upptäcks i sent skede, när prognosen är dålig. Endast cirka 40 procent av kvinnorna lever fem år efter det att diagnosen ställts.
Platinabaserad behandling (till exempel kombinationsbehandling med cisplatin och cyklofosfamid), efter kirurgi, har visat god effekt på tumörer och metastaser, men har inte påverkat långtidsöverlevnaden nämnvärt.
Läkarna lyckas ofta ta bort den ursprungliga tumören med kirurgi och cytostatika. Men recidiv är mycket vanligt.
? Åtta av tio patienter med från början spridd sjukdom återfaller inom två år, säger Henric Malmström, gyn-onkolog vid Universitetssjukhuset i Linköping.
I studier har Taxol (paklitaxel) förlängt både överlevnaden och tiden till återfall i sjukdomen. 1993 godkändes medlet för behandling av äggstockscancer i Sverige. Inledningsvis begränsades användningen till patienter med avancerad sjukdom och där annan behandling ej längre gav önskade resultat.
Men framför allt i USA används paklitaxel alltmer som förstahandsmedel mot äggstockscancer, ofta i kombination med cisplatin.
Paklitaxel isolerades ursprungligen från extrakt av en amerikansk idegransart (Taxus). Ytterligare ett godkänt läkemedel härstammar från idegranar, Taxotere (docetaxel). Detta är i Sverige indicerat mot lokalt avancerad eller spridd bröstcancer, men används utomlands även mot äggstockscancer.
Nu lanseras ytterligare ett läkemedel mot äggstockscancer som härstammar från ett träd, Hycamtin (topotekan, SmithKline Beecham). Trädet är ett lövträd från Kina, Camptotheca acuminata.
Topotekan är en analog till kamptotecin, en alkaloid som isolerades redan 1965. Denna hade en markant effekt på tumörceller, men också svåra och svårförutsebara bieffekter, varför utvecklingsarbetet avstannade.
Motverkar celldelning
I mitten av 1980-talet klarlades att kamptotecin inhiberade enzymet topoisomeras-I, som är verksamt när DNA dupliceras i celldelningsproceduren. Enzymet katalyserar också reparationen av ?trasigt? DNA. Inhiberas enzymet hindras därmed cellens delning.
Upptäckten bidrog till förnyat intresse att ta fram nya läkemedel som bygger på denna mekanism. Topotekan är en mer vattenlöslig analog till kamptotecin och därmed mindre toxisk.
I produktmonografin över Hycamtin refereras till en jämförelse mellan topotekan och paklitaxel. 112 patienter fick topotekan och 114 paklitaxel. Patienterna hade en misslyckad platinabaserad terapi bakom sig och ingen hade tidigare fått taxaner (paklitaxel och docetaxel).
Andelen patienter som svarade på behandlingen var högre för dem som fick topotekan (20,5 procent) än för paklitaxelgruppen (13,2 procent).
Topotekan förlängde också tiden mer tills tumören började växa igen. Medianvärdet för topotekan var i studien 23 veckor mot 14 veckor för paklitaxel.
Biverkningar på blodparametrar är avsevärt vanligare för topotekan än för paklitaxel. I den studie som refereras i produktmonografin fick 80 procent av patienterna en kraftig sänkning av antalet neutrofila leukocyter (neutropeni) mot 22 procent för paklitaxel.
? Även om biverkningarna var vanligare för topotekan är de kliniskt hanterbara. I de flesta fallen går blodvärdena tillbaka till de normala efter avslutad behandling, säger Henric Malmström.
Svagt stöd för screening
Äggstockscancer ger vanligen inga symtom förrän i sent skede när tumören spritt sig. För att åstadkomma bot i större utsträckning än i dag måste man hitta tumörer i tidiga stadier.
? Men de screeningmetoder som finns i dag, främst tumörmarkören Ca-125 och ultraljud, är inte tillräckligt selektiva för att värdet av en allmän screening skulle vara större än nackdelarna. Däremot bör kvinnor med fall av sjukdomen i släkten undersökas varje år, säger Henric Malmström.
För att minska risken bland dessa kvinnor rekommenderar man ofta att äggstockarna tas bort när kvinnan inte längre vill ha barn eller efter 35 års ålder.