Reformen lyckades. Det är en slutsats som ligger nära till hands när man studerar statistiken från Apoteksbolaget över läkemedelsförsäljningen för årets första sex månader.
Effekterna av hamstringen i slutet av 1996 syntes kraftigast under första kvartalet. Då minskade försäljningsvärdet med 7,6 procent. Därefter har minskningen varit något mindre. Andra kvartalet var den 5,9 procent.
Statens ekonomer kan gnugga händerna i förtjusning över de dramatiskt sänkta kostnaderna för läkemedel. Månad för månad har besparingen legat kring 20?25 procent. Men i juni tog kurvan ett kraftigt hopp till hela 40 procent.
Av den besparing på 1,3 miljarder kronor som staten gjorde första halvåret stammar knappt hälften från patienterna som nu själva får betala en större del av kostnaden för sina läkemedel.
Andra halvan kommer från minskad försäljning. Räknat som AUP (apotekens utpris till kunderna) minskade försäljningen med 620 miljoner kronor. Räknat i AIP (apotekens inköpspriser från läkemedelsföretagen) var minskningen en knapp halv miljard kronor.
Reform förbättrar användningen?
Ett syfte med reformen var att flytta över kostnader för läkemedel från staten till patienterna. Det har lyckats. Varje månad hittills i år betalade patienterna 100 miljoner kronor mer för läkemedel än för motsvarande månad förra året. Under årets första halvår betalade patienterna totalt knappt 2,1 miljarder kronor, en ökning med (35 procent) jämfört med 1996.
En ännu inte klarlagd effekt av reformen kan vara att användningen av läkemedel blir bättre.
En del människor kanske inte hämtar ut läkemedel som de känner att de absolut inte behöver. Och kanske blir en större andel av utköpta läkemedel konsumerade nu när de kostar mer för patienterna.
I detta avseende kan faktiskt Apoteksbolaget få draghjälp i sina strävanden mot en mer optimal läkemedelsanvändning.
En tiondel färre läkemedel
Mängden expedierade läkemedel minskar kraftigt. Under första halvåret såldes 9,4 procent färre definierade dygnsdoser (DDD) läkemedel jämfört med samma period 1996. Totalt minskade DDD med 216 miljoner.
Astmaläkemedel stod för en knapp fjärdedel (minus 52 miljoner DDD) av den totala minskningen av DDD. Den kraftiga minskningen är väntad mot bakgrund av att astmaläkemedel hamstrades mest i november och december 1996.
Flera grupper läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom hamstrades kraftigt i fjol. Nu backar de i motsvarande grad. Dessa läkemedel svarar också för ungefär en fjärdedel av minskningen av försäljningen under första halvåret.
Hudläkemedel svarade också för en fjärdedel av minskningen i försäljningen räknat som DDD.
Av resterande fjärdedel svarade läkemedel mot magsår och andra medel för matsmältning och ämnesomsättning för hälften.
Mer hormoner och neuroleptika
Den enda grupp i DDD-sammanställningen som ökade under de första sex månaderna, var könshormoner samt läkemedel för urologi och gynekologi.
Försäljningsstatistiken uttryckt i AUP redovisar vi mera i detalj. Försäljningsvärdet minskar för de flesta läkemedelsgrupper.
Så backar till exempel de läkemedel som ökat mest under de senaste åren: protonpumpshämmarna och de antidepressiva SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare.
Få grupper ökar. För närvarande är det neuroleptika som ökar mest. Under andra kvartalet ökade dessa läkemedel sin försäljning med 25 procent jämfört med samma period i fjol. I övrigt är ökningstakten betydligt måttligare.
Vindkantring inom hjärta-kärl?
Blodtrycksmedlen tillhör sedan länge flaggskeppen inom läkemedelsbranschen. Men många tecken tyder på att denna behandling står inför stora förändringar under de närmaste åren. Och det är en förändring som redan börjat.
Försäljningsstatistiken är ett av tecknen. Den tidigare trenden att de nyare och dyrare terapiformerna slår ut de gamla beprövade har rämnat. Visserligen minskar de nya ACE-hämmarna mindre än andra blodtrycksmedel, men för kalciumblockerarna går det sämre.
Kring kalciumblockerarna finns en rad frågetecken, till exempel i fråga om risker och höga kostnader. En del ledande debattörer är tveksamma till kalciumantagonisterna, bland andra professor Arne Melander och Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
Från ansvarigt håll, Läkemedelsverket, finns dock inga ändrade rekommendationer.
Kalciumantagonister backar kraftigt
Men möjligen har landets förskrivare tagit visst intryck av diskussionen. Kalciumblockerarna minskar mest av hjärt-kärlmedlen.
Ett annat tecken på förändring är att kolesterolsänkande läkemedel, främst statiner används allt mer. I dag är det allmänt accepterat att kolesterolsänkning med bättre kosthållning och läkemedel minskar sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom.
Men redan står nästa metod att komma åt dessa folksjukdomar bakom hörnet ? fetmabehandling. Läkemedelsföretagen satsar stora pengar på att få fram ett effektivt läkemedel som kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt. Ett exempel är de 200 miljoner kronor Roche satsar på det stora forskningsprojektet i Göteborg.