Zanamivir förkortade tid till symtomfrihet vid influensa

Influensa är ett besvärligt tillstånd som drabbar miljontals individer världen över. I USA beräknas influensa leda till 20?25 miljoner besök hos läkare och 20 000 dödsfall per år. Vaccin kan hindra utbrott i sjukdom hos 70?90 procent av de vaccinerade, men är mest effektivt bland medelålders personer. Bland både barn och äldre är vacciner mindre effektiva.
Amantadin och rimantadin är två antivirala läkemedel som används för profylax och terapi mot influensavirus av typ A. Det finns frågetecken kring dessa avseende bieffekter, effekt vid svår influensa och förmåga att hindra komplikationer.
Zanamivir (GG 167, Glaxo Wellcome) är en sialinsyreanalog är en selektiv inhibitor av enzymen neuraminidaser hos influensavirus av både typ A och B. Enzymerna är nödvändiga för att virus ska frisläppas från infekterade celler.
I djurförsök har lokalt använd zanamivir visat effekt; vid systemisk användning är den antivirala effekten begränsad.
En randomiserad dubbelblind studie genomfördes på 38 centra i Nordamerika och 32 centra i Europa. Totalt engagerades 262 patienter med bekräftad influensavirus orsakad infektion.
88 patienter fick både inhalerad och nässpray innehållande zanamivir (10 mg respektive 6,4 mg). 85 fick inhalerad zanamivir och nässpray med placebo. Slutligen fick 89 placebo både i inhalerad form och som nässpray. Patienterna administrerade själva läkemedel och placebo två gånger per dag.
Patienterna noterade sina symtom (nästäppa, rinnande näsa, halsont, muskelvärk, trötthet, huvudvärk, aptitbortfall och feber) varje morgon och kväll. Muntemperatur noterades samtidigt.
Bland samtliga som fick aktiv substans förkortades tiden tills symtomfrihet med ett dygn, från 6,3 till 5,4 dygn. Det fanns inga skillnader mellan de två grupperna som fick aktiv substans.
Skillnaden var större för de patienter som hade feber när behandlingen startade. Medeltiden till symtomfrihet sjönk från 6,8 dygn i placebogruppen till 5,2 för de behandlade.
Likaså var skillnaden större bland de patienter som fick behandlingen i ett tidigt skede av infektionen. För dem som engagerades inom 30 timmar efter symtomdebut sjönk tiden till symtomfrihet från i medeltal 7,0 dygn till 5,0 dygn. När behandlingen sattes in mer än 30 timmar efter symtomdebut var den utan effekt.
New England Journal of Medicine 1997;337:874?80, 927?8