Den stora Neurosedyn-katastrofen på sextiotalet hade definitivt kunnat minimerats om det funnits ett missbildnings- och läkemedelsregister då. Det menar professor Måns Rosén vid Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen som är moderator vid symposiet ?Vad ska vi med ett läkemedelsregister till??.
Och att hitta ovanliga läkemedelsbiverkningar är ett av huvudargumenten för ett stort centralt läkemedelsregister i Sverige. Ett läkemedelsregister som kan kopplas till ett patientregister skulle innebära att man kan hitta de ovanliga biverkningar som man aldrig kan se i kliniska studier snabbare och betydligt lättare.
? För ett antal år sedan misstänkte man t ex att läkemedlet Zelmid gav neurologiska skador, säger Måns Rosén. Då fick man komplettera de registeruppgifter som fanns med uppgifter om användningen av läkemedlet innan man kunde konstatera att så faktiskt var fallet. Med ett läkemedelsregister hade man mycket snabbare och enklare fått fram det svaret.
Men det är också möjligt att visa huruvida en viss läkemedelsbehandling gör någon långsiktig nytta eller inte i praktisk användning med hjälp av ett läkemedelsregister. Det som man idag använder stora och långa kliniska studier för att visa.
Inget hot mot integriteten
Det är ingen tvekan om att Måns Rosén är positiv till ett centralt läkemedelsregister, men han har också förståelse och respekt för en del av den kritik som har förts fram från olika håll.
? Det var naturligtvis olyckligt att beslutet om registret inte förankrades mer än vad det gjorde innan det togs i Riksdagen, säger han. Hade de praktiska konsekvenserna av förslaget diskuterats mer ingående innan beslutet fattades så hade nog förslaget blivit bättre, kan man väl säga så här efteråt.
Men samtidigt är han skeptisk till den del av kritiken som har gått ut på att ett läkemedelsregister skulle innebära ett hot mot patientintegriteten.
? Integritetsfrågan har nog använts mer som ett populistiskt argument än som ett sakligt skäl mot ett register, säger han. Vi har ju t ex haft vårt cancerregister här på Socialstyrelsen sedan 1958 och det finns inte ett enda fall av missbruk av det, eller något annat centralt register. Och när det gäller läkemedelsregistret har man nu även börjat diskutera olika former av kryptering vilket skulle göra det ännu säkrare.
Frivilligheten ett problem
Debatten kring läkemedelsregistret har stundtals varit tämligen infekterad, men nu har man i de arbetsgrupper som diskuterar frågan börjat komma fram till lösningar som alla parter kan ställa upp på, tror Måns Rosén. Tidpunkten för när ett centralt läkemedelsregister kan tas i bruk i Sverige vill han dock inte ge sig på att förutspå ännu. Det finns fortfarande för många osäkra faktorer.
? Vi för just nu konstruktiva diskussioner och vi kommer, i början av nästa år, att ha erfarenheter från de försök med registrering som ska köras igång på några håll i landet, säger han. Sedan handlar det om att komma fram till ett förslag som alla kan stå bakom och det är fullt möjligt att den väg vi hittar kommer att kräva lagändringar och då måste vi gå tillbaka till Riksdagen för att se om de är beredda att ändra lagen. Måste Riksdagen ta ny ställning tar detta naturligtvis längre tid, annars kan de gå fortare.
Ett metodologiskt problem med det register som det finns beslut om idag är att det bygger på frivillighet och informerat samtycke, menar Måns Rosén. Det kan orsaka problem med bortfall av information i vissa situationer.
? Som det är sagt nu kan samma individ tacka ja till att vara med vid förskrivningen av ett läkemedel för att sedan tacka nej vid förskrivningen av ett annat, säger han. Detta kan få en avgörande betydelse för registrets användbarhet. Det blir t ex svårt att se den totala konsumtionen av ett läkemedel eller att få en klar bild om två läkemedel interagerar. I Danmark har registrerar man alla utan krav på informerat samtycke. Istället har alla data envägskrypterats. Det är en lösning som löser de metodologiska problem som finns i det svenska förslaget.
Sprida kunskapen
Syftet med symposiet på läkarstämman är, enligt Måns Rosén, att sprida kunskap om vad man kan använda ett läkemedelsregister till. Naturligtvis kommer man även att ta upp kritiken och diskutera sekretess-frågor, men fokus kommer ändå att ligga på nyttan av ett register.