Under ledning av Thomas Ihre genomför Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (Abla) ett symposium där problemet med dålig följsamhet diskuteras.
? Det finns många problem som bidrar. Patienten får fel läkemedel, i fel dos och tar det vid fel tillfälle, säger Thomas Ihre.
Symposiet bygger på två rapporter som Abla I och Abla II har producerat (se LMV 5/02).
? Nu startar vi Abla III. För att driva igenom projektet har tre personer anställts. De ska lägga upp riktlinjerna som presenteras av Richard Fuchs på symposiet, säger Thomas Ihre.
Den kommande kampanjen (se LMV 11/02) riktar sig till allmänläkare och internmedicinare eftersom de förskriver runt 70 procent av alla läkemedel i Sverige.
? Utbildning och kvalificerade förskrivarstöd är de bästa verktygen. Det behövs för att förskriva rätt läkemedel i rätt dos till rätt patient.
Juridiska hinder i vägen
Lars G Nilsson på Nätverk för läkemedelsepidemilogi, Nepi, ska presentera problemet.
? Sjukvården måste bli medveten om att följsamheten vid all långtidsförskrivning av läkemedel är runt 50 procent. Det viktigaste är att få acceptans hos läkare, sköterskor och farmacevter att det ser ut som det gör.
Enligt amerikanska studier kan kostnaderna för läkemedelsrelaterad sjuklighet vara lika höga som själva läkemedelsnotan. I Sverige betyder det en kostnad på 25-30 miljarder kronor.
Ett hinder i dag, som Lars G Nilsson ser det, är att sekretesslagar och andra juridiska aspekter hindrar ett effektivt samarbete. Det hindrar farmacevternas möjligheter till att återföra viktig information till förskrivaren.
? Samsyn är ett viktigt verktyg för att nå följsamhet, men vi kommer inte att börja med de juridiska frågorna, säger Lars G Nilsson.
Brister i följsamhet leder till stora och onödiga kostnader, något som Anders Anell, vd vid IHE, ska diskutera.
? Jag kommer att ha ett hälsoekonomiskt perspektiv och redovisa potentialen i en god läkemedelsanvändning.
Måste förpackas bra
Marianne Boivie är projektledare för Landstingsförbundets Läkemedelsprojekt. Hon ser Abla-projektet som självklart eftersom landstingen får bära kostnaden av en dålig följsamhet.
? För oss, som till stor del har finansieringsansvaret, är det viktigt att arbeta för en rationell läkemedelsanvändning.
Därför måste det till en attitydförändring i sjukvården, som bara kan komma till stånd genom kunskapsuppbyggnad och information.
? Vi vill inte nödvändigtvis sänka kostnaden utan använda pengarna bättre.
Abla III löper under tre år och finansieras av Landstingsförbundet med tre miljoner kr per år.