Är dagens låga produktivitet vad gäller nya läkemedel något som vi får vänja oss vid?

Richard Bergström, vd Lif
Att antalet nya läkemedel har varit på nedgång har varit känt i flera år. Jag tycker inte man skall tala om någon kris för forskningen. Just nu finns det fler kliniska utvecklingsprojekt än tidigare ? de flesta ligger dock i fas I och II. Jag tror de många fusionerna bidragit på så sätt att ribban för vad som är intressant höjs, men troligen också till att man tappar fokus. Vi får en ny våg av läkemedel efter fusionernas era och när vi kan skörda resultaten av genomik och proteomik.

Jane Ahlqvist-Rastad, info-läkare, Läkemedelsverket
Det har spekulerats i att nedgången skulle bero på de många bolagssammanslagningarna och att antalet områden för ?blockbusters? minskat. Mot detta talar att läkemedelsutveckling är en så långsiktig process liksom att det fortfarande finns många stora folksjukdomar utan bot. Jag tror att det finns en stor potential inom bioteknologin som gör att detta inte behöver bli en långsiktig trend. Möjligheten till subventionering kan dock få betydelse för utveckling av nya läkemedel, särskilt för nischprodukter.

Bo Holmberg, omvärldsbevakare, Apotekarsocieteten
Den nuvarande nedgången anses bland annat bero på att kraven på dokumentation av de individuella variationerna i läkemedlens effekter har ökat. Den ökande kunskapen om dessa gör det därmed allt svårare att hitta standardiserad behandling för stora folksjukdomar, vilket är det primära intresset hos de stora läkemedelsföretagen i deras jakt på blockbusters. Introduktionen av nya läkemedel med nya aktiva substanser kommer sannolikt att öka igen. Men vi kommer att se en fortsatt förskjutning mot ökad andel orphan drugs (särläkemedel) respektive makro- i förhållande till enkla molekyler.

Anders Hernborg, distriktsläkare, Laholm
Jag vet för lite om minskande ansökningar gäller nya viktiga innovationer eller en minskning av ?me too?-preparat, en tionde ACE-hämmare eller sjätte triptan. Vad som är allvarligare än antalet ansökningar är om industrin endast satsar på medel mot vanligt förekommande, obotliga sjukdomar som ger stora intäkter på grund av livslång medicinering typ blodtryckssänkare och kolesterolsänkare. Antibiotika tycks vara i farozonen. Hur man generar utveckling av mediciner mot fattiga människors sjukdomar som malaria och tuberkulos är ett ännu olöst problem.

Mikael Hoffmann, chef, Läkemedelsenheten, Östergötland
På kort sikt ? ja. På längre sikt kommer sannolikt fler läkemedel, men då i större utsträckning än idag läkemedel som behandlar mindre patientgrupper till högre kostnad per patient. Det är en logisk följd av kunskapsutveckling kring ovanliga sjukdomar. Viktigare än antalet läkemedel är självfallet den unika nyttan av desamma, antingen som ökad effektivitet eller i form av möjligheten att behandla nya patientgrupper. Att stimulera utveckling av nya läkemedel är viktigt för samhället.